Kategori: Om idrottsrelaterat

  • Fotboll och våld

    I dag hände det.
    En dödsmisshandel i samband med en fotbollsmatch. Inte direkt oväntat, det har
    hänt tidigare och varje år så skadas personer vid bråk i samband med fotbollsevenemang. Med jämna mellanrum så kommer dessa bråk att resultera i dödsfall. Under de
    sista 25 åren så har allsvenskan varit utsatt för våld, både på läktarna och
    utanför arenorna, olovligt tända bengaleldar, planstormningar osv och oavsett
    vad man gjort för att stävja problemet så inträffar allvarliga händelser.

    Frågan är vad som
    nu kommer att hända? Ja förmodligen inte så mycket. ”Alla” kommer självklart att
    fördöma våldet på och vid våra idrottsarenor men alla kommer även att unisont hävda
    att fotbollsallsvenskan ska fortsätta att spelas. Man kommer att säga ungefär:
    ”Vi får inte låta huliganerna vinna”, ”om vi inte fortsätter spela så har dödsfallet
    varit förgäves”, ”vi fortsätter för att hedra den avlidne”, ”det är inte
    fotbollens problem utan ett samhällsproblem” osv. Sedan fortsätter fotbollsallsvenskan
    att spelas som förut, ända tills nästa skandal inträffar, och det kommer den
    att göra. Att man till vilket pris som helst och oavsett vad som händer vill
    fortsätta spela beror självklart på att det är för mycket pengar inblandade för
    att göra något drastiskt. Vad ska alla spelare, tränare och andra funktionärer
    försörja sig på om man skulle lägga ner allsvenskan under ett år? För detta är
    ju egentligen det enda rimliga. Om det i samhället finns en nöjesaktivitet som
    man i förväg vet kommer att medföra allvarlig brottslighet, är det inte rimligt
    att förbjuda denna nöjesaktivitet för att skydda medborgarna? Att stänga ner
    allsvenskan under ett år (och kanske även superettan) skulle ge klubbarna och
    samhället en chans att göra något drastiskt åt problemen. Klubbarna borde
    exempelvis bryta helt och hållet med supporterföreningarna. För även om det
    bara är en mindre del av supportrarna som utgör problemet så är supporterföreningarna
    en förutsättning för dessa. Det är i mängden man kan gömma sig och det är denna
    ”vi mot dom” kultur som supporterkulturen bygger på som legitimerar våldet.

    Mitt förslag för
    att stävja problemet är att allsvenskan inte spelas i år, klubbarna avbryter
    allt samarbete med supporterföreningarna, man upplåter exempelvis inga speciella
    platser på läktarna åt hejarklackar, man släpper in färre personer på arenorna,
    obligatorisk Id-kontroll vid inpassering och klubbarna står för polisnotan i
    samband med match.

  • Idrott är orättvis.

    I går förlorade Sverige den avgörande fotbollsmatchen mot Portugal och
    är därför inte kvalificerat att spela i VM-slutspelet i Brasilien nästa sommar. Detta tycker vi svenskar är synd men den övriga fotbollsvärlden applåderar förmodligen resultatet. Portugal är ett mycket bättre fotbollslag som spelar en roligare fotboll än
    Sverige. Detta borde i sig vara anledning nog att anse Portugals avancemang som
    något positivt. Mer rolig fotboll i VM. Detta kan även ses som rättvist, det
    var ingen tvekan om att det bästa laget gick vidare.

    Men är idrott rättvis, har alla tävlande och lag samma förutsättningar?
    Nej så är det knappast. När det gäller lagidrotter på landslagsnivå så
    skiljer sig förutsättningarna mellan olika nationer radikalt. Några av de mest
    uppenbara orättvisorna handlar om befolkningsunderlag, klimat och ekonomi. När
    Kroatien slog Island i fotboll igår och gick vidare till VM-slutspelet i Brasilien var
    detta knappast förvånande. Befolkningsunderlaget på Island är 300 000 personer,
    Kroatien har 4,3 miljoner innevånare. Island har med andra ord bara sju
    procent av Kroatiens befolkning. Kroatien borde enbart utifrån denna faktor
    ha betydligt fler bra fotbollsspelare än Island. Sedan är ju klimatet vid Medelhavet betydligt gynsammare att spela fotboll i än klimatet i norra Atlanten.

    Sedan har vi ju ekonomiska orättvisor. Västvärldens
    länder har pengar att spendera på att utbilda idrottsmän och idrottskvinnor. Detta har
    man inte i u-länderna. I västvärlden har vi råd att hålla oss med proffs och staber med tränare, läkare, massörer och ledare. Dessutom har man tillgång till de
    bästa materialen, utrustningarna och träningsförutsättningarna. Detta har man inte i U-länderna.

    Sedan finns det ju andra individuella skillnader mellan oss människor
    som gör att vissa har fördelar inom vissa idrotter. En av de uppenbara som man
    inte kompenserar för är i höjdhopp. Att vara lång i den idrotten är en klar
    fördel. Här borde man lägga in hopparens längd som en faktor när man bedömer
    prestationen. Att Stefan Holm, som är relativt kort, hoppar högt är en större
    prestation än när någon av de andra betydligt längre höjdhopparna hoppar högt.

    Så vad vill jag säga med detta? Jo att en fantastisk prestation som någon
    idrottsman eller idrottslag gör kanske egentligen inte är så fantastiskt eftersom denne eller detta på ett eller annat sätt kan ha en fördel framför sina medtävlande. Då är
    prestationen kanske inte så fantastisk.

    När det gäller Sveriges förlust mot Portugal kan vi dock inte skylla denna på på olikheter i befolkningsmängden i de båda länderna. Ländernas befolkningsmängder är relativt lika.