På Aftonbladets webbsida har man kunnat lyssna på ett mycket
illustrerande autentiskt bedrägeriförsök. En bedragare ringer upp en person och
påstår sig representera en av våra största banker. Personen som blir uppringd
låtsas gå med på bedrägeriet fram tills den punkt när bedragaren vill att
personen i fråga ska lämna ut sitt bank-id. Då ber denne bedragaren att dra…
Han spelar dock in samtalet och detta finns som en ljudfil på tidningens webbplats.
Detta är jättebra, att höra hur bedragaren går tillväga är mycket illustrativt
och kan säkert leda till att några av oss inte går på denna typ av bedrägerier
i framtiden.
Men för att kunna ta del av denna information så måste man
först bli utsatt för två andra bedrägeriförsök i form av reklam för
spelföretag. Dessa bedrägeriförsök är betydligt mer sofistikerade än det som
personen som påstår sig ringa från banken försöker utföra. Dessa reklaminslag
är både smarta, ”snygga” och suggestiva och får dessutom en auktorisering av
tidningen genom att denna så att säga tar reklamen under sina vingar.
Jag har funderat på om man inte skulle kunna betrakta de medier
som upplåter och tar betalt för reklamutrymme till spelföretagen som
medbrottslingar till bedrägeri genom att man får en andel av brottsbytet i
utbyte mot att man tillhandahåller de potentiella brottsoffren till
spelbolagen. Skulle man inte även kunna jämställa tidningens roll med någon som
upplåter en lägenhet till prostitution?
Nu vet jag ju att vare sig spelbolagen eller tidningarna
formellt begår några brott. Men jag tycker att de tidningar och de tv-bolag som
väljer att upplåta sina forum för spelbolagen mot betalning borde fundera på
hur detta går ihop med deras egna etiska och moraliska ställningstaganden. För
tidningar och tv-bolag med ambition att upprätthålla en journalistik där ett av
målen är att avslöja orättvisor, oetiska beteenden och brott borde det finnas
en tydlig motsättning i att själva bidra till att människor luras på sina
pengar och egendomar. Detta är ju själva idén för verksamheten, oavsett vad
spelbolagen själva säger. Det går ju inte heller att bortse från att en del av
de pengar som spelföretagen tjänar (och som sedan tidningarna och tv-kanalerna
får del av) kommer från brottslig verksamhet. Det framkommer exempel hela tiden
på människor som begått bedrägerier där pengarna gått till spel.
När Aftonbladets, som har en uttalad hög profil vad gäller
samhällsansvar, väljer mellan medborgarnas välbefinnande och lönsamhet så vinner
det sistnämnda. Den etiska profilen de säger sig företräda väger här mycket
lätt, så lätt att man till och med använder brottsförebyggande information som
ett sätt tt locka läsarna till att bli utsatta för bedrägeriförsök.