Mina tankar om värden, kultur och livet

Kategori: Betraktelser

  • The beast unveiled

    In the event of natural disasters such as earthquakes, tsunamis and hurricanes or accidents, terrorist acts or other crimes, we all come together to try to save human lives and minimize material damage. This is usually self-evident.  

    But now to be forced to witness an ongoing mass murder in Europe is horrible and at the same time surrealistic. It is incomprehensible that the one who started this does not finally wake up and understand the seriousness of his actions. But unfortunately, this is just another reminder that the varnish of humanity and culture that we all try to cover ourselves with to enclose the beast we all carry, is very thin and can easily be wiped away with a dirty cloth. But I don’t think all the beasts that unveils are murderers and sadists. The beasts are affected and changed by a humane society, but the varnish will always be needed to maintain such a society and hold back the beasts.    

  • James Webbs discoverys

    On Christmas Day last year (2021), I sat in front of my computer and watched the Ariane-5 rocket lift the new space telescope, James Webb, up into the sky. My biggest concern at the time was that something would happen to the rocket that would destroy this, perhaps the most exciting, journey for humanity. But everything went well, and the James Webb telescope will start delivering a new image of the universe in the summer of 2022, when it is cooled and pre-calibrated. Perhaps we will understand how the universe was created? Perhaps we will be able to observe traces of life out in the universe? Perhaps we will be able to see planets around other stars? Perhaps we will see something completely unexpected, something we not have even been able to imagine so far?

    The summer of 2022 could be one of the great moments in human history. But what happened? A murderer and successful thief, with nuclear weapons in his hand, decides to invade his neighboring country with disastrous consequences as a result, both from a human point of view for the population of the attacked country but also maybe from a more existential perspective. We may never be able to see the answers of the mysteries of the universe that now soon are within our reach. Perhaps the answers will remain out there, far beyond the moon’s orbit around the Earth, inaccessible to humanity.    

    What if the answers remain out there just because of that a coward dictator would rather sacrifice humanity than be deposed, exposed as a criminal and humiliated, or maybe executed? What if we end up being ”almost there” and, at the height of human civilization, being replaced by another species, maybe the octopuses, just as the mammals once replaced the dinosaurs?              

  • En gosse på tre

    En liten gosse på tre
    kommer jag alltid vara,
    som en dröm om livet och vad detta kan bli,
    alltid kommer spara.

    En dröm om lycka och värme,
    om någon som mig evig kärlek gav.
    Någon som bär mig genom tiden och
    till slut lägga ner mig i sin grav.

    Men vakna upp!
    Du är inte tre!
    Låt dem som är barn
    istället vara det.

    Det är du som är stor
    som ska ge liv åt ditt barns dröm,
    och skapa den trygghet och tillit
    som ska bli dess livs slitstarka söm.

    Vakna upp!
    Du som är vuxen är skyldig att vara,
    och inte leva ditt liv,
    i någon slags dvala.

    Hoppa på ett nytt tåg
    och se vart det går.
    Tiden är knapp,
    ändstationen kommer bli din bår.

  • Response to a question about my blog

    This is some answer to questions a got from Yolanda. I try to stick to some rules in my writing on this blog that I now here are trying to formulate in text:  

    • I always try to formulate my own ideas. However, I am aware that the foundations of my thoughts and ideas rarely are original, but these can result in unique through thru my unique experience and education. I am a unique person with unique perspectives of the world in a world with other unique people with their unique perspectives and views.
    • I write because I think it’s funny and partly because I often need to formulate my thought to understand it myself. It is only if I am going to lecture or write something for an external audience that I really try to see the shortcomings in my reasoning.
    • I don’t write to try to make money. Thinking in terms of money shapes you’re writing in a negative way. 
    • I don’t write for an audience. I have no idea how many readers I have. I have been writing on this blog since 2013. The reason I’ve been doing it for so long is because I’m doing it for myself.
    • I don’t want to discuss my posts, the blog is called Talaklart (Speak clear), which means that I give myself the right to speak without being interrupted or be forced to explain.
    • I usually finish a blog post in one evening. I write a script and rewrite it later the same evening. My motto is ”good enough”.

    I hope these thoughts can help you Yolanda, in your start-up of your own blog.

  • Hej igen!

    Efter att ha varit upptagen med annat under det senaste året och därför inte haft tid att skriva på denna blogg ska jag nu åter börja kåsera och reflektera över samhället, vår samtid och annat jag finner intressant och spännande och publicera detta här på mitt eget forum.

    Jag vill även passa på att tacka er som kommit med glada tillrop, synpunkter och kommentarer. Fortsätt gärna att skriv. Nu när jag loggar in lite oftare så kommer jag att se dessa lite snabbare.

  • Självkörande bilar

    När många tänker på framtiden så tänker man på utvecklingen av artificiell intelligens, som ingen riktigt vet vad det är, och självkörande bilar. Det senare en följd av utveckling av det första. Just självkörande bilar har blivit själva sinnebilden för vad vi tror att vi ska kunna åstadkomma med den tekniska utvecklingen i framtiden. Men kommer vi att ha självkörande bilar i framtiden? Knappast tror jag och det av tre anledningar. Den första är att trots att olyckstalen troligen kommer att gå ner så kommer det fortfarande att inträffa olyckor. Vem ska då hållas ansvariga för de olyckor där datorn så att säga ”gjort fel”? Knappast datorn själv som kör bilen (vad skulle meningen med det vara?), knappast den som programmerat datorn och som inte har förutsett den inträffade situationen som låg bakom olyckan, knappast biltillverkaren, knappast den som äger bilen i egenskap av ägarskapet. Om den som tillverkar eller äger bilen har ansvar för det som bilen orsakar så kommer knappast någon att vilja tillverka eller äga bilar i framtiden, särskilt inte i USA där skadeståndskraven troligen skulle kunna bli astronomiska vid olyckor. Den som hålls ansvarig bör rimligtvis även i fortsättningen vara den som kan anses vara ansvarig för bilfärden, det vill säga en förare och denne kommer då att vilja ha kontroll över färden och bör då även rimligen ha (dokumenterad) kompetens för detta. Detta talar för att denna ”revolution” inte kommer att inträffa.

    Det andra skälet är att det skulle krävas en stor förändring av infrastrukturen vad gäller själva vägnätet. Denna förändring kommer att kosta mycket pengar. Vem ska stå för dessa resurser? Dessutom så måste det införas en internationell standard på vägnäten, åtminstone i Europa, eftersom vi kommer att vilja fortsätta att resa globalt. Detta är inte helt enkelt.

    Det tredje skälet är att resande kanske kommer att ske på något nytt sätt i framtiden. Tanken på självkörande bilar bygger på fantasilöshet, att vi tror att vi även fortsättningsvis kommer transportera oss med bil. Historien visar snarare att nya oförutsedda saker och idéer ofta ersätter det gamla. Ett exempel är historien med företaget Facit som tillverkade skrivmaskiner. De utvecklade excellenta mekaniska skrivmaskiner och när de utvecklat kungen av elektriska skrivmaskiner så kom persondatorn och tog över marknaden och Facit gick i graven, trots att de utvecklat en jättebra ny produkt. Denna byggde dock trots allt på en gammal teknik och idé som kom att ersattas av något helt annat och betydligt bättre. Samma sak kan komma att gälla bilen. Vi kan utveckla den till en allt bättre produkt men produkten bygger trots allt på en gammal idé. Kanske lurar något helt nytt sätt att resa på bakom hörnet, något som vi idag inte en har fantasi nog att se. Eller också kanske det sker en strukturomvandling som innebär att vi inte kommer att resa lika mycket i framtiden. Framtiden är oviss och det enda som historien kan lära oss är att vi oftast har fel när vi försöker förutspå den.                

  • Tid

    Det gick som det gick och det kunde inte ha gått annorlunda.
    Vi har inte en faktisk fri vilja, utgången är alltid given även om vi aldrig i
    förväg kan se den. Jag kan drömma om att korten jag fick hade sett lite
    annorlunda ut och att jag fått möjligheten att göra andra val i livet men det
    är meningslösa drömmar. Det faktiska resultatet blev dock gott, ja rent av
    fantastiskt.

    1978 läste jag George Orwells bok ”1984”. Då framstod år
    1984 som oerhört långt fram i tiden och millenniumskiftet framstod som något
    overkligt, dit var det så lång tid till att jag nog aldrig skulle komma dit. Men
    sedan passerade 1984 och millenniumskiftet har nu passerats med 19 år.
    Vad som skulle hända under dessa 40 år hade jag inte en aning om där jag satt
    på mitt pojkrum och läste boken 1978. Men framtiden fanns där, färdig och klar,
    men omöjlig att se.

    Detsamma gäller idag. Framtiden ligger där, färdig och klar,
    men omöjlig att se. Kanske kommer jag att sitta och läsa denna text i framtiden och tänka på att jag, när jag skrev denna text, inte hade en aning
    om vad jag skulle få vara med om. Hoppas att jag då ska kunna se tillbaka på den tid som gått med glädje.

  • ”Hej tomtegubbar”

    En av de mer märkligaste jultraditioner vi har tycker jag är
    när vi tillsammans med våra barn, ofta dansande kring julgranen, sjunger ”Hej
    tomtegubbar”. En snapsvisa där man hyllar fyllan som ett sätt att förtränga sin
    existentiella ångest.

    ”Hej tomtegubbar slå
    i glasen och låt oss lustiga vara    ” (slå sprit i glasen och låt oss bli
    fulla och glada)

    ”En liten vi leva här”
    (livet här på jorden är kort) ”med
    mycket möda och stort besvär”     (livet här på jorden är ett helvete)

    ”Hej tomtegubbar slå
    i glasen och låt oss lustiga vara    ” (så låt oss bli fulla och glömma denna
    jämmerdal)

    Konstigt jultradition tycker jag. Dessutom hör inte jul och
    alkohol ihop överhuvudtaget.