I västvärlden har
läsandet av deckare ökat dramatiskt under de senaste 20 åren. Deckare har visserligen
varit en populär typ av litteratur mycket längre än så men något har hänt under
de senaste decennierna. Det kan ju verka rätt trivialt vad folk läser på sin
fritid men detta kan även ses som en spegel att belysa 2000-talets
välfärdsbubbla genom.
Deckare som opium
för folket? Ja, vad får man ut av att läsa en deckare? Jo precis som opium
skänker den tillfällig verklighetsflykt och är beroendeframkallande – när man
läst ut en bok så infinner sig en tomhetskänsla som leder till ett sug att konsumera
en till. Faktiskt rätt slående likheter med ett drogberoende. Båda handlar
om och/eller leder till verklighetsflykt. Man tar sin tillflykt till en inre
drömvärld där man är någon annan, där man är respektera, omtyckt, smart och
vacker på ett sätt som man inte upplever sig vara i det verkliga livet. Där
lever man ett annat mer spännande och innehållsrikt liv än man gör utanför
sin fantasivärld.
Identifikationsobjekten,
huvudkarraktärerna, är, med få undantag, smarta men komplicerade,
självständiga, kompetenta och har någon form av spännande kärleksliv. Detta
gäller även de som vid en första anblick bara verkar vara skitstövlar. I denna
värld hittar vi personer att leva genom och ju mer vi befinner oss i denna
pseudovärld, desto mindre tid har vi för att tänka och reflektera kring våra ”riktiga”
liv.
Det ökande
deckarläsandet skulle kunna tolkas som att vi i all vår trygga välfärd har det
rätt tråkigt och inte upplever oss ha kontroll över våra liv, men att bryta upp och
prova något annat vågar vi inte. Att läsa deckare fungerar här som en ångestdämpande
och pacificerande drog. Ju mer vi läser och lever i en inre fantasivärld, desto
mindre utrymme finns att fundera över det verkliga livet och de verkliga bekymren
vi har, och som vi borde ta itu med.
Ur ett samhällsperspektiv
är det ju förövrigt en rätt bra drog. Den pacificerar oss och håller oss kvar i
produktionsledet och får oss att fortsätta vara goda konsumenter. Drogen bryter
ju inte heller ner oss kroppsligt och är ju även betydligt mindre farlig än andra
liknande droger såsom spel och dobbel.