Ibland tar livet en oväntad vändning. Det som funnits som en
tanke blir till något konkret och kom oväntat, fast kanske inte egentligen… En
dramatisk förändring där något gammalt som inte fungerat optimalt byts ut mot
något nytt, okänt och lite skrämmande men samtidigt lite spännande. Hade dock
hoppats på att det dysfunktionella skulle gå att reparera men båda måste båda
vilja och tro på möjligheten att tillsammans skapa något nytt och bättre
utifrån omvärdering och självrannsakan av en mycket grundläggande art. Tron på
att kunna bygga upp något nytt efter ett kvarts sekel kan vara svår att uppbåda
och viljan att försöka måste överstiga viljan att börja något helt nytt.
Ibland behöver livet en ny inriktning och ibland behövs
hjälp med att hitta nya vägar. Vilken väg man tar spelar i det stora hela ingen
större roll, det slutar alltid med att bränslet tar slut. Men beroende på
vilken väg man åker så kommer man att se olika landskap och möta olika
människor. Vägen kan bli mer eller mindre intressant och spännande och mer
eller mindre osäker och skumpig.
Nu är det en ny väg som kommer att gälla. Den gamla trygga,
men rätt trasiga motorvägen, är strax inte längre farbar, vägarbete pågår och
skyltar visar att vägen strax upphör och trafiken hänvisas till en annan väg.
En annan väg som inte leder tillbaka till den gamla trygga motorvägen utan mot
nya okända landskap och städer. Några av de gamla passagerarna kommer att åka
med ibland men vägen och landskapet kommer att förändras. Vad som finns bakom
nästa vägkrök förblir okänt fram tills man passerat kröken. Ibland kommer
landskapet att vara tråkigt och ödsligt, ibland spännande och roligt. Det
viktiga är att hålla sig kvar på vägen och fortsätta färden.
Viljan att prova något nytt minskar med ökande ålder. Eller
är detta bara en livsinställning? En del förblir unga och nyfikna livet ut. Jag
tillhör nog de förstnämnda som behöver en stadig knuff för att komma vidare. Nu
har jag fått en sådan knuff och måste gå vidare och jag borde vara tacksam för
detta. Det finns dock hela tiden en önskan att återgå till det kända och trygga
men med nya förutsättningar. Att bygga något nytt men i de gamla ramarna.