Jag tycker att
Åsa Romsons engagerade inlägg i partiledardebatten i Svt söndags om flyktingar
och flyktingströmmar över Medelhavet var bra. Att hon råkade jämföra det som
händer där med Auschwitz, vilket upprört många, får vi inte låta ta bort fokus
från det hon vill belysa. Det finns grader i helvetet på en aggregerad nivå,
men det handlar i båda fallen om individer; män, kvinnor och barn, som lidit/lider
och dog/dör och där omvärlden stod/står och såg på/ser på. Skillnaden är att
det som idag sker på Medelhavet kan vi fortfarande göra något åt.

Den kraftiga
negativa reaktionen mot Åsa Romson uttalande om Auschwitz fått tror jag beror
på att många vill förminska flyktingproblematiken. Man vill inte se att människor
flyr för sina liv. För att man ska kunna sova med gott samvete samtidigt som människor
dö på Medelhavet eller i Libyen där de åker ifrån, försöker man omstöpa
problemet till att handla om ”lyx”-flyktingar som betalar stora summor till
människosmugglare för att ta sig till Europa för att där försörja sig på bidrag
från oss stackars ”fattiga” Européer. Fokus läggs på människosmugglarna, inte
på orsaken till att dessa finns.

I Åsa Romsons inlägg jämför hon i stället problemet
med något hemskt som vi alla kan relatera till, nazitysklands dödsläger, och detta
vill man ju inte höra. Om flyktingproblematiken ses utifrån ett sådant perspektiv
blir det svårare att vara passiva. Därför tror jag Åsas inlägg väckt så starka
reaktioner. Hon beskriver problemet på ett sätt som det inte går att blunda
för. Man försöker därför misskreditera
Åsa på olika sätt och därmed flytta fokus från frågan till något annat. Jag
hoppas verkligen att Åsa Romson inte avgår på grund av detta mediadrev, vi
behöver politiker som hon som vågar ta ställning för utsatta.