Inte många år kvar till pension. Känns mycket konstigt. Jag
känner mig fortfarande ung till kropp och själ. Inte länge sedan som jag gick ut
från gymnasiet och inte hade en aning om vad jag skulle göra med mitt liv. Jag
såg framtiden ur ett mycket snävt perspektiv och höll desperat fast vid det jag
hade och vågade inte prova nya vägar för risken att förlora detta lilla. Sedan dess har dagarna och åren sprungit iväg
och det känns som om jag aldrig riktigt har styrt riktningen på mitt liv. Jag har mest åkt med och fattat beslut och
gjort val i stunden. Jag har aldrig tänkt strategiskt eller långsiktigt. Nu i
efterhand, då utrymmet att göra större omsvängningar i vad jag ska göra med
resten av mitt liv är begränsade, önskar jag att jag vågat satsa på något jag
verkligen velat bli, astronom eller pilot. Nu är det för sent att bli något av
dessa båda yrken men jag ska försöka hitta något annat som jag vill ägna mig åt
under min senare del av livet. Lockelsen är dock stor att sitta kvar i den
relativt bekväma båt som jag nu sitter i och som jag suttit i under många år.
Men den knuff jag nu fått i en del av min tillvaro kanske även kan ge energi åt
andra delar av livet. Jag måste dock komma på vad jag vill och det frustrerande
är att tiden bara rusar iväg och jag bara sitter här och tänker…
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.