Jag vill hitta någon att växa tillsammans med. Någon att
kunna dela mina svagheter, osäkerheter och upplevda otillräckligheter med och
som vill och vågar dela detsamma med mig. En relation som bygger på något
bortom konkurrensen kring vardagslivets trivialiteter dominerat av konflikter
om vem som är bäst, vem som gör mest och vem som är viktigast, liknande den relation
syskon ofta utvecklar i konkurrens om sina föräldrars kärlek.

En relation där båda får ta plats utan att kväva varandra,
där det är naturligt att både lyssna och bli lyssnad på med en tro på varandras
goda avsikt och vilja. En relation där man hjälper varandra utan att kräva
något i gengäld men där båda alltid strävar efter varandras välbefinnande och
lycka. En relation där båda vill försöka lära känna varandra bortom orden. En
relation där en smekning inte bränner som sveda.

En sådan relation vill jag leva i men sådana relationer är
sällsynta. Dessa bygger på att individerna inte har som grundinställning att vi
vill varandra illa. En sådan relation bygger på individer som inte är rädda att
förgöras av kritiska synpunkter och som vågar glänta på sitt inre och se sig
själv och sina brister i humorns ljus. Sådana människor försöker inte dölja
sina brister och sin otillräcklighet men strävar efter att utvecklas och förstå
sig själv och andra bättre.

Sådana människor är sällsynta. Vi andra får sträva efter att
försöka närma oss dessa. Att få göra detta med någon som har samma strävan och
att tillsammans försöka växa kan i sig vara en väg som bidrar till att göra
livet mödan värt.