Jag beundrar politiker som handla utan tanke på egen personlig vinning. Politiker med integritet. En politiker som helt otippat uppvisar en sådan styrka är den moderate partiledaren Ulf Kristersson. Att liera sig med ett parti som helt klart vill skicka ut hans adoptivbarn ur Sverige så snart det är möjligt eftersom dessa, enligt deras sätt att se det, inte är svenskar, innebär att han sätter sina politiska preferenser och ideologi före sina barn.

Ytterligare en politiker som definitivt handlar utan tanke på sig själv är Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni. Hon vill samarbeta med Sverigedemokraterna trots att hon rimligtvis bör inse att hon tillhör den grupp som Sverigedemokraterna först av alla vill kasta ut ur landet om de får makten. Hon sätter därmed sina politiska principer före sig själv. 

Eller är dessa båda partiledare bara oerhört maktkåta, korkade eller naiva och hoppas att det ska gå att manövrera ut eller ”tämja” Sverigedemokraterna, bara de får komma till makten? Det är här lätt att dra paralleller med nazisternas maktövertagande 1933 i Tyskland då presidenten Hindenburg hoppades att Hitler och nazisterna skull går att kontrollera och styras om de bara släpptes in i regeringen.