Läste i media
under söndagen att man ska se över användandet av farliga psykoterapiformer inom psykiatrin.
Tydligen används fortfarande terapiformer som kan ge skadliga biverkningar trots
debatten i kölvattnet efter Qvick-skandalen. Sture Bergwall, eller Tomas Qvick som han
tidigare hette, genomgick under många år psykoterapi på Säters mentalsjukhus som
ledde till både självmordsförsök och erkännande av ett större antal mord, varav
några han först blev dömd för, sedan frikänd från. Denna terapi handlade om att hitta bortträngda
minnen. Terapiformen har även legat till grund för flera fällande domar i
sexualmål som i efterhand har fått rivas upp.

Själv stötte jag
för några år sedan på en person som gick i denna typ av terapi. Detta var långt
före Jan Josefssons bok om terapin som Bergwall genomgick (Mannen som slutade
ljuga). Denna person, som är en bekant till en bekant, berättade för mig under en
fest om hur han blivit utsatt för de mest hemska och otroliga övergrepp i sin
barndom som han tidigare förträngt men nu genom terapi fått tillbaka minnena
av. Jag kommer ihåg att jag blev smått chockad men tyckte samtidigt att det han
berättade kanske lät lite väl otroligt. Men hans nya minnen var ju svåra att
ifrågasätta. Hur hemska och otroliga de än var så kunde de ju ha hänt och minnena var ju återskapade tillsammans med en legitimerad psykoterapeut. Jag har träffat honom några gånger efter detta
tillfälle men övergreppen har aldrig kommit på tal igen, men jag vet att han
fortfarande går i terapi. Hos samma terapeut. Med utgångspunkt i det man idag
vet om återskapande av förträngda minnen så drar jag idag slutsatsen att min spontana “magkänsla” stämde. Men terapin har fått som konsekvens att han efter grova
anklagelser mot sin familj brutit kontakten med dem. Terapin har definitivt skadat
både honom och hans familj.

Jag tycker det är
bra att man åter tittar på denna fråga. Terapeuter som använder metoder som inte är testade och godkända ska fråntas sin legitimation. Dessa oseriösa terapiformer kan både vara skadliga för patientens hälsa och bli mycket kostsamma då behandlingstiden för dessa “metoder” tenderar att bli mycket långa