Då var slutligen en världsmästare i
Snooker för 2016 korad och snookersäsongen 2015/2016 över. Efter
tre veckor med fantastisk TV-underhållning får man nu börja ägna
sig åt annat på kvällarna. Blandade känslor…
Årets VM kom att innehålla många
överraskningar. Dels så åkte den regerande världsmästaren
(Stuart Bingham) ut i första omgången. Detta var egentligen ingen
jätteöverraskning. Den regerande världsmästaren åker ofta ut i
första omgången (om denne inte vunnit VM tidigare). Bingham åkte
ur mot Ali Carter i en mycket jämn och välspelad match. Även flera
andra högt rankade spelare åkte ut tidigt i turneringen.
Turneringens största skräll måste
dock anses vara Ronnie O´Sullivan sorti redan i åttondelsfinalen
mot Barry Hawkins. Hawkins ledde under hela matchen men O´Sullivan
kom tillslut ikapp till 12-12 (först till 13), och
alla trodde att han skulle gå segrande ur bataljen. Han slog ju
Hawkins i finalen i Masters med överlägsna 10-1. Men Hawkins
lyckades knyta ihop säcken och vinna det sista framet. Båda
spelade mycket bra och även om Hawkins var väl värd segern och det
fortfarande fanns många bra spelare kvar i turneringen så kändes
det lite som att luften gick ur turneringen när storfavoriten
O´Sullivan åkte ut. Hawkins åkte sedan förövrigt ut mot Marco Fu
i kvartsfinalen efter en riktigt bedrövlig start. Matchen mot
O´Sullivan hade tröttat ut honom och han kom inte igång förrän
under andra hälften av matchen, och då var det försent.
En mycket trevlig överraskning i
turneringen var Alan McManus. Han har spelat professionell Snooker
sedan början av 1990-talet då han även hade sin storhetstid. Han
vann Masters 1994 genom att slå Stephen Hendry i finalen. Han var
även i semifinal i VM både 1992 och 1993 och vann två ranking
tävlingar 1996. Efter det så har han inte gjort mycket väsen av
sig. I år gick han dock till semifinal i VM igen, 23 år sedan förra
gången. Han slog här Stephen Maguire, Binghams baneman – Carter,
samt John Higgins i kvartsfinalen. Tre mäktiga skalper. Han åkte
dock ut i semifinalen mot Ding Junhui.
Ytterligare en trevlig bekantskap under
VM var Kyren Wilson. Han är en i detta sammanhang relativt ung
spelare, 24 år, och har slagit sig in i snookereliten under säsongen
genom att vinna Shanghai Masters. Då var han rankad som 54. Han blev
utslagen i kvartsfinalen av blivande världsmästaren Mark Selby men
spelade ett positivt och sevärt attackspel som gjorde honom till
något av en publikfavorit. Han kan mycket väl komma att ta hem
världsmästartiteln någon gång framöver om han fortsätter att
utvecklas.
Vinnare av turneringen blev tillslut
Mark Selby som var rankad som världsetta vid turneringens start och
som även vann turneringen 2014. Han vann trots att han spelade en
mycket medioker Snooker fram till slutet av semifinalen. I finalen
slog han Ding, den förste kinesen som varit i en VM-final i Snooker.
Ding var en värdig finalist både på grund av att han spelade bra
snooker här i VM men även för att han haft en lång och
framgångsrik karriär och ofta spelar en vacker Snooker. Han är
dessutom mycket populär i Kina och har bidragit till att göra
Snooker till en stor sport där.
I VM är det alltid den bäste spelaren
som vinner tillslut. Alla de bästa spelarna är med i turneringen
och matcherna består av många frame, finalen går i bäst av
35 frame. Det handlar här inte om att man kan ha ett par
lyckosamma dagar. Här måste man vara på topp i tre veckor i
sträck. Mark Selby är dock inte min favoritspelare. Hans matcher
tenderar att bli mycket långa och sega. Han var bland annat med om
att sätta ett nytt rekord i längsta enskilda frame i
VM-sammanhang under turneringen. Detta frame höll på i en
timme och en kvart. Jättesegt. En anledning till att matcherna
tenderar att bli så långa när Selby spelar är att han tar väldigt
lång tid på sig för att göra sina stötar. Ofta över en minut.
Jag vet inte vad hans snitt per stöt ligger på men det torde vara
en bra bit över halvminuten. Detta ska jämföras med O´Sullivan
som har ett snitt runt 14 sekunder. Selby spelar även mycket safe
och missar ofta bra lägen men är bra på att planera för dessa
missar genom att samtidigt spela undan vit boll så att motståndaren
inte får ett läga. Han ger heller aldrig upp. Han fortsätter även
om han han ligger hopplöst efter, detta för att trötta ut sin
motståndare. Men han vann nu turneringen och är därmed
världsmästare och fortsatt förstarankad i världen. Så han är
bäst och hans sätt att spela på är uppenbarligen framgångsrikast.
Turneringen i år var en
överraskningarnas turnering. Många av de högst rankade spelarna
åkte ur tidigt i turneringen. I semifinalen var tre av fyra spelare
kvalspelare (man måste kvala till huvudturneringen om man inte är
rankad bland de 16 bästa) men tillslut vann den förstarankade
spelaren turneringen.
Det positiva med att Snooker-VM är
över är att detta sammanfaller med inledningen av den svenska
sommaren (Snooker-VM avslutas alltid den 2 maj). I år så sammanföll
finalen till och med med den metrologiska sommaren i stora delar av
landet.