Bakgrund
Våren 2018 beskrevs det i media att mordet på Olof Palme var löst! Lösningen fanns publicerad i tidskriften Filter. Jag gick på detta och tog en onlineprenumeration på tidningen och satt mig att läsa. Min besvikelse blev dock oerhörd, de nya uppgifter som man menade var de sista pusselbitarna som gjorde lösningen komplett var att en tidigare i utredningen avfärdad person hade umgåtts i kretsar av personer som inte gillade Palme och att han hade en bekant som samlade på vapen. Det var allt… Eftersom vapensamlaren hade sina vapen noggrant inlåsta så måste även denne varit inblandad. Hela teorin bygger på spekulationer, vaga indicer, selektiva tolkningar och bortseende från det som kan tala mot. Det finns inte något som konkret pekar ut personen. Båda de utpekade personerna är dessutom döda och kan inte försvara sig.
Jag kände mig lurad. Det kändes nästan som en scam, ett sätt
att lura till sig nya prenumeranter och jag skrev detta till chefsredaktören på
tidskriften. Han svarade och höll självklart inte med mig. Jag tänkte dock att
detta var så vagt och snurrigt att det nog snabbt skulle falla i glömska. Men där
bedrog jag mig. Teorin resulterade i en bok som sedan låg till grund för
chefsåklagaren i Palmemålets avslutningshypotes några år senare och nu till
grund för en TV-serie. Om Palmeåklagarens utpekande har jag skrivit om tidigare
på denna blogg.
Det positiva med att jag kände mig lurad var dock att jag
själv på allvar började fundera kring hur Palmemordet kan ha gått till. Detta
resulterade i ett PM som jag skickade till Filter, Palmeåklagaren och några
kvällstidningar under sommaren 2018. Mitt PM ligger på min hemsida. De enda reaktionerna
jag fick var från Filters chefredaktör som avfärdade min teori samt en kort passus
i den efterkommande boken som indirekt avfärdade min teori som för komplicerad.
I min version till chefsåklagaren lade jag även till några konkreta utredningsförslag.
Detta var dock för tre och ett halvt år och mycket har nu efter detta hänt. Men
i nästa inlägg lägger jag in hela min teori.
——————————————————————————————————————
2018-06-07
Mordet
på Olof Palme – det perfekta brottet?
Inledning
Den 28 februari 1986, sent på kvällen,
mördades Sveriges statsminister Olof Palme i centrala Stockholm. Även hans fru
Lisbeth skadades av gärningsmannen. I juni 2018, det vill säga över 32 år
senare, har vi fortfarande ingen aning om vem eller vilka som ligger bakom
brotten, trots att händelsen resulterat i den största brottsutredningen i
Sverige någonsin tillika en av de största i världen. Det är som om en vålnad
med ett dödligt uppdrag ett kort ögonblick materialiserades för att efter
fullbordat värv åter försvinna tillbaka in i en annan dimension, efterlämnande
sig en död och en skadad person samt två deformerade pistolkulor. En vålnad som
ingen riktigt kan beskriva trots att relativt många såg den.
Nu tror jag dock inte på vålnader som
materialiseras ur alternativa skuggvärldar utan på mördare av kött och blod och
i det följande ska jag beskriva vad jag tror ”vålnaden” var för något och hur
mordet gick till. Min hypotes utgår inte ifrån vem som begick mordet men leder
fram till en hypotes om var man bör söka efter mördaren, dock utan att peka ut
specifika individer. De flesta hypoteser och teorier som florerat under åren
har tagit som utgångspunkt i att peka ut en specifik gärningsman (eller
gärningsmän) och därefter försökt knyta denne eller dessa till platsen och
själva händelsen. Min utgångspunkt är den motsatta, att utgå ifrån händelsen.
Jag börjar dock med att beskriva varför jag avfärdar hypotesen om en ensam
gärningsman som utfört handlingen utifrån ett hatmotiv.
En
ensam gärningsman med ett hatmotiv
Vid tidpunkten för mordet fanns det många
personer som tyckte mycket illa om, eller till och med hatade, Olof Palme. Min
utgångspunkt är dock att det var mycket få av dessa som kunde tänka sig att gå
så långt som till att mörda honom. De flesta människor är helt enkelt inte
beredda mörda en annan människa, oavsett hur mycket man ogillar eller hatar
denne.
Antalet personer som skulle ha kunnat
tänka sig att mörda Olof Palme utifrån ett hatmotiv och som sedan verkligen
skulle ha gjort ”slag i saken” om tillfälle uppstått, var vid mordtillfället
troligen mycket få. Här handlar det dessutom om en hatfull person som skulle ha
utfört brottet på ett rationellt och planerat sätt; avvakta i nästan två timmar
på rätt tillfälle, följa efter offret som en skugga (som ingen ser) till
lämplig plats, skjuta två skott och försvinna. Brott som bygger på hat utförs
oftast inte planerat på detta sätt utan utifrån stundens ingivelse och i
interaktion med offret. En full och påtänd person skulle ha hoppat på Palme vid
första bästa tillfälle…
Men bortsett från att en person som drivs
av hat mot en annan troligtvis inte skulle begått mordet på det sätt som det
utfördes på finns ytterligare ett stort problem med denna typ av hypotes. Man
förlitar sig på slumpen. Att en av dessa ytterst fåtaliga möjliga gärningsmän
med den i detta fall rätta profil av en tillfällighet skulle ha träffat på Palme
på gatan denna kalla vinterkväll och dessutom ha haft tillgång till ett vapen
och ammunition är så osannolik att det är häpnadsväckande att detta kunde komma
att bli polisens huvudhypotes. Detta innebär dock självfallet inte att denna
typ av scenarier kan uteslutas, osannolika saker händer hela tiden, men
eftersom hypotesen har så många svagheter och brister borde polisen i större
utsträckning ha koncentrerat sig på mer troliga hypoteser.
Hypotesen
Min hypotes tar sin grund i att ”vålnaden”
som träder fram på Tunnelgatan inte är en vålnad utan att det vi ser är det
enda ”publika” inslaget av ett mycket välplanerat och skickligt genomfört mord
utfört av kompetenta och mycket diskreta gärningsmän.
Med utgångspunkt i att mordet inte begåtts
av en ensam gärningsman som av en slump träffat Palme på gatan finns det tre
kritiska moment i samband med mordet som måste förklaras:
Min hypotes utgår ifrån att lösningen på
dessa tre frågor, tillsammans med det faktum att gärningsmannen ännu inte
gripits, sammantaget tyder på att brottet var planerat och begicks av en grupp
gärningsmän.
1
– Hur visste gärningsmannen att paret Palme skulle gå på bio denna kväll utan
personskydd?
Om gärningsmannen inte träffat på paret
Palme av en slump måste denne antingen ha vetat om att paret skulle besöka just
denna biograf under denna kväll eller så har gärningsmannen följt efter paret
från deras hem i Gamla stan.
Få personer visste om att paret Palme
skulle gå på bio på kvällen. Kunskapen kan ha funnits på Säpo men gjorde det
troligtvis inte. Säpo lämnade paret i deras hem utifrån tron om att de inte
skulle lämna lägenheten under kvällen. Om de vetat om att paret skulle gå på
bio så skulle troligen Säpo ha tillsett att de haft personskydd.
Gärningsmannen kan ha fått kunskap om
planen genom att lyssna av deras telefon och snappat upp parets plan när de
pratade med sonen Mårten Palme. Hur enkelt det var att vid denna tidpunkt
avlyssna en telefon, dessutom Sveriges stadsministers telefon, vet jag inte men
jag utgår ifrån att polisen noggrant undersökt detta. Avlyssningen måste
dessutom ha genomförts på ett sätt som inte blandade in andra personer än
gärningsmännen.
Den förklaring som jag finner mest trolig
är att paret stått under bevakning under en tid av en grupp gärningsmän som
haft tillgång till en lägenhet eller lokal där de haft uppsikt över paret
Palmes port och lägenhet. När de såg att paret lämnade sitt hem följde någon
eller några efter. Att ingen verkar ha observerat någon förföljare när paret
förflyttade sig från hemmet till biografen tyder på att förföljaren eller
förföljarna hade spaning som del i sin profession. Gärningsmännen hade sedan
gott om tid på sig att planera mordet under tiden som filmen pågick.
2
– Hur visste gärningsmännen att paret Palme skull promenera hem från bion denna
kalla vinterkväll?
Detta kunde gärningsmännen inte veta och
de var förmodligen inte säkra på att kunna genomföra mordet just denna kväll.
Troligen hade de inväntat rätt tillfälle under en tid och att alla pusselbitar
skulle falla på plats just denna kväll visste de inte i förväg. Gärningsmännen
hade förmodligen övervakat och följt efter Olof Palme under en tid utan att
rätt tillfälle yppat sig.
3
– Hur visste gärningsmännen att paret skulle korsa Sveavägen?
Min hypotes är att det fanns åtminstone
två beväpnade attentatsmän, en på var sida om Sveavägen. Hade det bara varit en
attentatsman så hade denne varit tvungen att gå före paret och anpassa sig
efter deras promenadväg vilket skulle kunna innebära en risk att i efterhand
bli ihågkommit av vittnen. I stället så är min hypotes att gärningsmännen
inväntade Palme med fru på lämpliga platser på båda sidor av Sveavägen. Det kan
även ha funnits en gärningsman utplacerad i tunnelbanan i det fall som paret
skulle valt detta alternativ att ta sig hem på och/eller utanför lägenheten i
Gamla stan. Att paret var ute på stan utan personskydd kan inte ha inträffat
särskilt ofta så när nu detta inträffade kan man tänka sig att gärningsmännen
försökte maximera sina chanser att genomföra mordet.
Reträttvägen var troligen noggrant
planerad. En eller flera bilar med förare eller kanske en eller flera bilar som
gärningsmännen hade nycklar till stod parkerad på lämplig eller lämpliga
platser för att möjliggöra för gärningsmännen att snabbt kunna lämna staden
efter mordet alternativt lämna sina vapen till en chaufför som körde ut vapnen
ur staden för destruktion. Det fanns troligen en plan för vad som skulle ske
med vapnen. Kanske hade man tillgång till en verkstad där man kunde sågade upp
vapnen i småbitar eller smälta ner dem. Att gå ner i tunnelbanan eller gå
omkring på stan med ett mordvapen i fickan måste ha setts som riskabelt. De kunde ju inte utgå ifrån att polisen så
totalt skulle misslyckas med att sätta igång jakten på mördaren direkt efter
mordet. Troligen så lämnade samtliga inblandade, tillsammans med vapnen,
Stockholm lugnt och diskret i enlighet med en plan direkt efter mordet.
Slutsatser om gärningsmännen utifrån ovanstående hypotes
Utifrån ovanstående hypotes om hur mordet
utfördes kan man dra sex slutsatser om gärningsmännen:
- Det handlar om en grupp av
gärningsmän. En enskild person kan knappast både hållit uppsikt över Palme och
genomfört mordet på det sätt som det utfördes.
- Åtminstone några av gärningsmännen
var mycket kompetenta spanare.
- Gärningsmännen har haft uppsikt
över paret Palmes hem under en tid. För detta ändamål har de haft tillgång till
en lägenhet eller lokal med uppsikt över parets lägenhet och port. Att hålla
uppsikt genom att vara ute på gatan under en längre tid hade troligen varit
både svårt och komplicerat samt inneburit att någon i efterhand kunde ha kommit
ihåg detta. Kvällar vintertid är det få personer som rör sig ute på gatan och
det torde ha varit mycket kallt att spana utomhus mordkvällen.
- Gärningsmännen har haft tillgång
till ospårbara vapen. Vapnen kan ha blivit stulna från kriminella eller inköpta
utomlands. Vapnen har troligen inte införskaffats i närtid till mordet och har
införskaffats på ett sätt som gjort att de inte går att sätta i samband med
mordet.
- Gärningsmännen var mycket
kompetenta och målmedvetna när de begick brottet och hade planerat det under en
längre tid. Gärningsmännen var och är troligen en mycket sammansvetsad grupp
som kände varandra väl före mordet och som litar fullkomligt på varandra.
- Gärningsmännen är troligen inte
kända som Palmehatare och har inte utmärkt sig på något annat sätt, vare sig
före mordet eller efter. De har agerat mycket diskret både före och efter
mordet och har aldrig kopplats till händelsen på något sätt.
De båda sista slutsatserna drar jag på
utifrån att gärningsmännen ännu inte gripits.
Gärningsmännen
Den profil som passar in på gärningsmännen
är antingen poliser eller militärer.
Gärningsmännen måste vara både kalla och beräknande, bra på att planera,
ha uthållighet samt duktiga på att spana och på att hantera skjutvapen.
Mördaren har troligen inte dödat tidigare. Att denne endast sköt två skott kan
tyda på att han hamnade i ett chocktillstånd av den kraftiga och troligen
ekande knallen av skotten. Att mördaren sköt Palme i ryggen kan även tyda på
att denne inte var en erfaren attentatsman. För att vara säker på en dödlig
utgång så borde gärningsmannen skjutit offret i huvudet. Att gärningsmannen
valde att skjuta offret i ryggen kan tyda på att denne blivit nervös och skakig
och därför valde att skjuta Palme i ryggen som är en betydligt större träffyta.
Huvudet blev ett för osäkert mål i denna situation för gärningsmannen. Hade det
handlat om en van gärningsman så hade denne troligen även skjutit ytterligare
ett skott mot Palme för att säkerställa att denne var död. En erfaren
gärningsman hade heller inte lämnat ett vittne, Lisbeth Palme, vid liv.
Gärningsmannen verkar även, enligt vittnesuppgifter, ha stått kvar en kort
stund efter skotten. Även detta kan tyda på att han hamnat i ett
chocktillstånd, personen i fråga hade ju just skjutit Sveriges statsminister.
Mördarens flyktväg uppför trappen var
troligen planerad. Genom denna flyktväg hade gärningsmannen en bra uppsikt över
eventuella förföljare och skulle i nödfall kunna skjuta ett hot längre ner i
trappan. Språngmarschen uppför trappan tyder på att gärningsmannen hade en
relativt bra kondition. Flyktbilen stod troligen på en lämpligt relativt dold
plats en bit från trappan. Flyktbilen kan ha stått på en plats dit även andre
potentiella skyttar relativt enkelt och diskret kunde ta sig.
Motivet
Min utgångspunkt om motiv för mordet är
som tidigare beskrivits att det inte handlade om hat mot Olof Palme. Min
utgångspunkt är även att det inte handlar om ett ”internationellt” motiv. Även
om Palme väckte starka reaktioner utomlands för sina uttalanden och för den
internationella politik som den svenska regeringen med Palme i spetsen vid
denna tidpunkt förde, så var detta knappast av en så stor vikt att en
internationell aktör skulle motiveras att döda honom. Ingen skulle helt enkelt
få en så stor fördel eller nytta av hans frånfälle att detta i sig skulle
uppväga de risker ett mord på honom innebar.
Min hypotes är att motivet är nationellt
och att mordet begåtts av personer som drivits av uppfattningen att Palme var
ett allvarligt säkerhetshot mot Sverige, troligen genom att han misstänktes
agera för Sovjetunionens räkning, något som diskuterades allmänt vid tiden för
mordet. Ytterligare fyra år med Palme som stadsminister uppfattades innebära en
risk för oåterkalleliga skador för Sverige. Den sammansvetsade gruppen av
gärningsmän ansåg sig troligen ha “säker” kunskap om Palmes koppling
till Sovjet som vi vanliga medborgare inte hade tillgång till. Jag tror att
gärningsmännen såg sig och fortfarande ser sig som nationens räddare. De
resonerade, och resonerar säkert fortfarande, på samma sätt som idén om att om
någon på 1920-talet vetat om Hitlers kommande illdåd så skulle det ha varit
rätt och kanske till och med en skyldighet för denne att mörda honom för att
ändar på historien så att säga i förväg. Breivik resonerade troligen på samma
sätt när han mördade en stor del av Norges troliga socialdemokratiska framtida
ledarskikt. Breivik såg dessa som ett framtida hot mot Norge och genom att
mörda dessa ungdomar så menar han att något icke önskvärt har förhindrats att
inträffa.
Även Palmes mördare, tro jag, lever i
denna typ av föreställningsvärld. De förstår nog att de troligen aldrig kommer
att få ett erkännande för sin gärning men lever med en föreställning om att de
gjort något gott.
Gärningsmännen har varit och är mycket
planerade och strukturerade. De utmärker sig inte på något sätt som kan göra
dem misstänkta. Men just tanken på att de gjort något mycket gott kan innebära
att gärningsmännen, eller någon av dem, tror och hoppas att de i framtiden,
under sina liv eller efter, ändå kan komma att få ett erkännande för sin
gärning. De hoppas kanske att det ska komma fram otvetydiga bevis på att Palme
var en förrädare, att han var en sovjetisk agent. Inför en sådan eventuell
situation är det möjligt att någon av gärningsmännen sparat något som denne då
ska kunna använda för att bevisa sin delaktighet i mordet, kanske till och med
att vapnet sparats på en ”säker” plats i stället för att ha förstörts.
Gruppen som utförde mordet är mycket
sammansvetsad. Det skulle kunna handla om några barndomskompisar som senare i
livet blivit poliser (eller militärer), om några som träffades på polisskolan
(eller militärhögskolan) och som sedan hållit ihop eller en grupp som arbetat
tillsammans under en längre tid. Individerna i gruppen har troligen gjort
kriminella/omoraliska handlingar tillsammans tidigare. Dock inget som väckt
någon större uppmärksamhet. Dessa handlingar har från början bidragit till att
binda ihop och skapa lojalitet i gruppen. Individerna i gruppen har före mordet
gått vidare till olika tjänster inom polisen eller det militära men fortsatt
att hålla ihop. Några har specialiserat sig och blivit duktiga spanare. Med
andra ord är individerna inte helt unga utan har troligen arbetat under ett
antal år efter sina grundutbildningar.
Kanske var det så att gruppen träffades
och någon slängde ur sig något av typ ”Har ni hör vad Palme gjort/sagt…”
Därefter så började man diskutera och prata om Palme och rykten som fanns och
kanske hade någon en bekant som hade några ”säker uppgift” om något skumt kring
Palme. Någon uttryckte då kanske att ”någon borde skjuta den djävulen”. Efter
detta möte så gick det sedan några veckor och medlemmarna gick och tänkte var
och en för sig på Palmehotet. När de sedan åter träffades så utvecklade och
diskuterade de sina tanken och idéer, men mer som en hypotetisk utmaning. Hur
skulle man utföra ett mord. Sedan fortsatte planeringen, inte nödvändigtvis för
att man egentligen tänkte genomföra brottet. Utmaningen i det hela kan ha varit
en lika stor drivkraft i planeringen som själva huvudmotivet. En utmaning, att
överlista systemet, men genom detta göra något ”gott” för samhället. Vid någon
punkt bestämmer man sig för att försöka genomföra det man planerat men det blev
troligen inte på allvar för samtliga förrän skotten avfyrats. Gärningsmännen
har nog i efterhand upplevt en tillfredsställelse i att ha lyckats så väl.
Ingen har varit i närheten av att avslöja dom. Men det kan finnas någon av dem
som tvivlat och har mått dåligt, som kanske till och med tagit sitt liv …
För
att undvika att dra uppmärksamhet till sig så umgås individerna inte mycket
privat men träffas troligen fortfarande ibland för att fira ”segern”.
Personerna är mycket säkerhetsmedvetna.
Avslutning
Den hypotes som jag här framlägger bygger på en rad antaganden och är spekulativt, detta är jag fullt medveten om. Delarna i hypotesen är heller inte helt nya. Mitt sätt att resonera, att utgå ifrån vad man de facto vet (som en normal polisutredning) och inte börja bakvägen med att utse en gärningsperson eller grupp som man sedan försöker knyta till brottet, borde dock ha varit den gängse metoden från början av utredningen men blev det tyvärr inte. Jag ser dock denna hypotes som ett möjligt tillvägagångssätt, mer trolig än de flesta andra hypoteser som finns om mordet som jag sett. Ett första viktigt steg är dock att diskutera logiken i den gängse teorin om att mordet begåtts av en ensam gärningsman utifrån ett hat mot Palme. Detta ser jag som tidigare beskrivits som en orimlig hypotes och något som för utredningen på villovägar.
Jag tror att mordet kommer att klaras upp
och att lösningen kommer att skaka om oss och vår syn på Sverige.