Mina reflektioner om samhälle, kultur och livsfrågor

2018 har inte varit något bra år för Zlatan Ibrahimovic. Efter
att ha varit skadad under en längre period och sedan inte varit så lyckosam i
sin comeback fick han lämna Manchester United, även om man det framstår som att
det var Zlatans eget val, och flytta till USA. Där spelar han i den amerikanska
ligan som är en ganska svag liga som få i USA är intresserade av och även om
han gör ett och annat mål så vinner han inte matcherna. Han tjänar inte heller
speciellt mycket. Men han försöker som vanligt prata upp sitt eget värde, det
har han alltid gjort. Han är heller inte med i det svenska landslaget i VM i Ryssland.
Han har försökt att få det till att han själv inte ville vara med och om han
velat det så hade han haft en självskriven plats. Det tror inte jag att han
hade haft… Nu går han och hoppas att Sverige ska göra fiasko i VM, det vore ju
jobbigt för hans ego om landslaget klarar sig utan honom…

Problemet med Zlatan har alltid varit att han har så stort
behov av att hävda sig. Han är alltid viktigare än laget. Ingen får lysa mer än
honom. Problemet är nu att han inte lyser längre, och att han inte längre
tjänar så mycket pengar på att spela fotboll. Nu försörjer han sig i stället på
att göra reklam. Han gör reklam för allt möjligt och det han säkert tjänar mest
på är reklamen för ett spelbolag. Men han gör hela tiden en massa väsen kring
sig, i form av konstiga uttalanden. Han är nu i Ryssland i samband med fotbolls-VM
som en levande reklampelare och försöker övertrumfa landslaget i att ta
uppmärksamhet. Detta gör han av två skäl, dels för att han behöver påfyllning
av sitt ego, han kan inte leva utan den bekräftelse som uppmärksamheten kring
hans person ger, dels för att detta i princip är ett villkor från de han gör
reklam för. Dessa vill ha maximalt med uppmärksamhet för sina produkter.

Det som jag blir upprörd över är varför svensk media går på
detta. Det står i princip något om Zlatan i media varje dag. Han har sagt si
och han har sagt så eller så har han inte sagt något alls, exempelvis att han
inte aktivt stöttar fotbollslandslaget. Varför struntar inte media i att
överhuvudtaget skriva om honom nu i samband med VM? Han har ju inget med tävlingen
att göra. Nu skriver man och rapporterar om honom hala tiden och ökar därmed
hans värde som reklampelare.

Min undran är vad som kommer att hända med Zlatan när ingen
längre bryr sig om honom och när få längre vill ha med honom att göra på grund
av att han är otrevlig 0ch när pengarna är slut.

Mycket snack den sista tiden om Zlatan och var han eventuellt kommer att spela fotboll nästa säsong. Mycket rykten och spekulationer i svensk media och han har placerats i allehanda klubbar med monsterkontrakt. Faktisk information om var han ska spela dröjer dock.

Men kan det vara så att det inte finns några jättebud på honom? Att det inte finns så många intressenter och ingen som är beredd att betala det Zlatan själv tycker han är värd. Alla spekulationer kanske är en del i ett försök att upprätthålla myten omkring honom och därigenom hålla uppe hans värde? Han är ju trots allt 34 år och har tillbringat de sista åren i en relativt svag liga där han spelat i denna ligas enda hyfsade lag. Där har han i och för sig spottat in mål men när hans förmåga testats mot mer kvalificerat motstånd i Champions League, VM och EM har han varit mindre lyckosam. Det är lite som när den 16 årige grabben dribblar bort 10-åringarna men inte kommer förbi kamraterna i sin egen ålder (och därför fortsätter att leka med de yngre för att få känna sig duktig). Och visst blir det riktigt pinsamt när Zlatan själv kallar sig legend. Legend definieras man som av andra.

Och nu vill Paris SG inte längre ha honom kvar. Det ska bli intressant att se var han hamnar de närmaste åren. Kanske tillslut Malmö FF?

Det schweiziska
företaget CIES Football Observatory
gör varje år en värdering av de 60 mest värdefulla fotbollsspelarnas ekonomiska
värde i de fem stora ligorna i Europa (Spanien, Tyskland, Frankrike, Italien och England). Spelaren som i år bedömts vara mest
värdefull är, precis som under de senaste åren, argentinaren Lionel Messi som
spelar i Barcelona. Han bedöms vara värd 1,9 miljarder kronor!

Företaget som
gör denna värdering har fullt stöd från FIFA och är ett samarbete mellan CIES (International Center for Sports Studies) och the
Université of Franche-Comté (France). Värderingen består av en detaljerad analys som
utgår från en sammanvägning av ett flertal indikatorer. Värderingen är den mest
seriösa bedömningen som görs av spelarnas värde i Europas största ligor.

Intressant här att nämna för svenskt vidkommande är att
vår egen superhjälte Zlatan Ibrahimovic inte finns med på företagets lista över
de 60 mest värdefulla spelarna i dessa ligor. Detta innebär dock inte
att han är en dålig fotbollsspelare, han gör ju en massa mål (även om en stor
del av dessa tillkommer på straff och frisparkar) men det är en stark indikation
på att vi i Sverige kraftigt övervärderar hans betydelse inom den europeiska
fotbollen.

Denne Zlatan upphör aldrig att förvåna. Nu sist raljerade han över
damfotboll och anser sig inte vilja bli jämförd med damfotbollsspelare. Han är
ju så mycket bättre. Och detta kan jag hålla med om, han är självklart mycket
bättre än de bästa kvinnliga fotbollsspelarna, och ingen lär väl heller säga
emot detta. Det är ju att slå in öppna dörrar. Herrfotboll är herrfotboll och
damfotboll är damfotboll och dessa ska inte jämföras med varandra. Detta
värderas ju även i kronor och euro.

Diskussionen började med att svenska fotbollsförbundet skänkte en
personbil till Anders Svensson för lång och trogen tjänst. Klokheten i detta
kan ju i sig ifrågasättas. Ska alla med en lång karriär i landslaget hädanefter
få en bil av Svenska fotbollsförbundet? Men diskussionen som kom upp i
kölvattnet kring denna bil handlade inte om detta utan om varför Therese
Sjögran, som spelat fler landskamper i fotboll än Anders Svensson inte fick
någon bil. Detta menar vissa kan tolkas som att damfotboll värderas lägre än
herrfotboll.

Men åter till Zlatan. Hans raljerande omkring skillnaden mellan
herrfotboll, och då framförallt honom själv, och damfotboll är klantigt. Han
gör sig bara själv impopulär i det enda land där han kan hoppas på att
bibehålla någon som helst status när hans karriär som fotbollsspelare är över.
För Zlatan kommer få svårt att hantera livet efter karriären. Ute i Europa kommer
han inte att bli ihågkommen eftersom han bytt klubbar och länder för många
gånger och därmed inte fått någon förankring någonstans och han har oftast, när
han flyttat vidare, lämnat en bitter eftersmak efter sig. Han har ofta gjort
mycket mål men det är bara i Sverige som vi värderar honom som en av de bästa
fotbollsspelarna. Ute i Europa är han mer betraktad som en duktig
fotbollspelare bland många… Det absoluta toppskiktet har han aldrig tillhört.
Det enda landet som han kan hoppas bli ihågkommen i är i Sverige och då framförallt
för sina insatser i landslaget och det är troligen därför som han fortsätter
spela där även efter misslyckandet med att gå vidare till VM i Brasilien.

Men risken är stor att Zlatan kommer att falla i glömska även i Sverige.
Få kommer att vilja ha med honom att göra på grund av hans överlägsna och raljerande
beteende och attityder. Och vad händer då? Han kanske kan “köpa” sig
uppmärksamhet under en period för alla pengar han tjänat, men när dessa är
slut? Kommer han då att börja umgås med sina “gamla” kamrater från
Rosengård och starta upp någon ny “karriär” med brott och droger?
Hoppas inte det, det vore ju väldigt tragiskt, men jag tror att risken är stor
att det inte kommer att gå så bra för Zlatan när han lägger fotbollsskorna på
hyllan.

Är Zlatan
världens bästa fotbollsspelare eller ej. Detta är en återkommande fråga när det
börjar bli dags att utse vem som ska få det årliga priset som världens bästa
fotbollsspelare, Ballon d’or. Varje år så tycker vi svenskar att Zlatan borde
få priset. Den övriga “fotbollsokunniga” omvärlden håller dock aldrig med om detta.
Men vad spelar detta för roll, varför delar man ut detta pris? Att få priset
gör ju i sig inte att vinnaren blir eller är bättre än han var innan
priset delades ut, och framförallt, spelarna som inte fick priset blir ju heller
inte sämre än de var innan de inte fick priset. Priset är ju bara en omröstning
där vissa utvalda får rösta. Varför är vi så beroende av dessa personers
bedömningar och vilken skillnad gör det vad dessa, eller majoriteten av dessa,
tycker?En intressant fråga som jag nog återkommer till längre fram.