I krig är det
första offret sanningen. Detta är en vanligt använd klyscha som det säkert
ligger något i. Propaganda/information är alltid viktigt i en konflikt för att
rättfärdiga handlande och manipulera medborgare. I exempelvis Ukrainakonflikten har Ryssland och
ryska medier en helt egen tolkning av det som sker i jämförelse med den övriga
världen. Det är dock lätt att lura sig själv att tro att den bild som man själv
har är den korrekta och objektiva sanningen. Här i Sverige tror vi på Svt:s
nyhetsprograms beskrivningar av Ukrainakonflikten och personligen tror jag att
dessa nyhetsprogram beskriver händelserna mer korrekt än rysk medias
beskrivning. Men de ryska tittarna kanske tror tvärtom, att vi i Sverige är
utsatta för västerländsk propaganda medans deras nyhetsprogram visar den objektiva
”verkligheten”. Vem har rätt?
Den bild man har eller får av en händelse är
alltid en tolkning som gjorts av någon. Ett inslag i media är aldrig och kan aldrig
bli en objektiv beskrivning av något som skett. En journalist, liksom vem som
helst som ska berätta något, kommer alltid att göra sin tolkning och lägga till
nyanser och aspekter till det beskrivna. Tolkningen bygger på den förförståelse som
berättaren har och som utgör personens världsbild som denne sätter in händelsen
i. Ur dennes perspektiv blir berättelsen en korrekt bild av det inträffade men
för någon med andra utgångspunkter kanske det berättade uppfattas som
propaganda. Vi strävar alla efter att göra vår omgivning begriplig och
förståelig och gör detta genom att försöka införliva händelser i vår
världsbild. Eftersom vi alla har mer eller mindre olika världsbilder så kommer
vi att tolka händelser på lite eller mycket olika sätt.
Detta är inte riktigt
samma problem i Sverige idag som det var för 40 år sedan när informationen kom
från färre källor och informationen var svårare att kontrollera. Vi hade då ett
TV- och radiomonopol och tidningar som kom ut en gång om dagen. Idag uppdateras
nyheterna kontinuerligt och källorna är oftast betydligt fler. Det är därför
lätt att tro att vi idag har en mer ”objektiv” världsbild. Men problemet kvarstår
i grund och botten. Vi har alla fortfarande en världsbild som vi sätter in allt
det vi läser, ser och hör i.
De flesta av oss
svenskar har en i vissa aspekter liknande förförståelse av vår omvärld, till
exempel att Ryssland är ett ont land och vi tolkar händelsen i Ukraina utifrån
detta och allt som motsäger att Ryssland har onda avsikter ser vi som rysk
propaganda. Nu menar jag inte att detta behöver innebära att Ryssland har goda
avsikter med att blanda sig i Ukrainas inre angelägenheter, min poäng är att
vår bild här i Sverige inte nödvändigtvis är en objektiv bild av det som händer
i Ukraina. Vår bild kan mycket väl bygga på propaganda från intressen som vill
att vi ska ha just denna bild. Huruvida vår bild är styrd av propaganda eller
är en mer korrekt bild kan vi själva i nuläget inte avgöra. Stämmer en rapportering inte med vår
grundläggande bild så tror vi inte på rapporteringen, vi kanske till och med
undviker att läsa eller se på rapporteringen. Detta gäller alla människor. Vi behöver en världsbild, en kontext, att sätta in händelser i. Om vi
skulle behöva förstå alla händelser ”från grunden” skulle världen bli
obegriplig. Men den kontext vi har fått har vi fått någonstans ifrån, denna
kontext är inte objektiv. Detta förstår och tänker vi inte på i vardagen. Samma sak gäller
alla människor på klotet och det som förenar oss är att vi alla tror att vi har
en mer korrekt bild och förstår världen bättre än våra grannar. Jag har
tidigare skrivit om medias roll som en del i en artikel. Om du vill läsa detta
så finns det skrivna på min hemsida under Artiklar med rubriken “Medias roll i samhället”.