I dagens Sverige är
vi medvetna om många produkters skadlighet för miljön och folkhälsan och anstränger
oss för att dessa inte ska hamna ute i naturen. För bland annat batterier, kemikalier,
oljor och gammal färg finns särskilda insamlingsplatser upprättade av samhället
där uttjänta eller rester av produkterna
tas omhand för destruktion på ett så miljövänligt sätt som möjligt. I dag får
vi inte ens tvätta våra bilar hemma på villatomten eftersom de miljöfarliga
partiklar som fastnat på bilarna när vi åkt ute på vägarna då hamnar i naturen
eller i dagvattnet. Bilar ska tvättas på mackar och andra ställen där detta
smutsvatten samlas upp och tas omhand.

Inom detta miljöområde
finns det dock mycket kvar att göra. En mycket skadlig produkt som idag inte
tas omhand på något särskilt sätt är cigarettfimpar. Dessa innehåller ett
koncentrat av alla de gifter som cigaretten innehåller. Förutom Nikotin (som
bland annat används som insektsmedel) och tjära innehåller en cigarett många
giftiga substanser, däribland Kadmium – en viktig ingrediens i våra batterier,
Toluen – ett industriellt lösningsmedel, Arsenik – ett klassiskt gift, Hexamin –
som finns i tändvätska, Butan – som är vätskan i cigarettändarna och Ammoniak –
som bland annat finns i toalettrengöringsmedel. I en fimp finns alla dessa ämnen, plus ytterligare
ett stort antal andra, samlade. Men vad gör vi med dessa små giftbomber? Jo vi
slänger dem på gatan eller i hushållssoporna. Eller på stranden där våra små
barn kan hitta dem och stoppa dem i munnen.

Jag tycker att vi
måste börja se på cigarettfimpar som ett miljöfarligt avfall. Vi kan inte
längre acceptera att det gift som finns i fimparna hamnar i naturen. Vi har nu kommit
så långt att vi ser själva cigarettröken som hälsovådlig för omgivningen och
förbjudit rökning på offentliga platser och på restauranger. Nu är det dags att
göra något åt restprodukten. Mitt förslag är att ge cigarettproducenterna
ansvaret för att samla in fimparna. Detta skulle kunna göras genom att rökaren
måste lämna in sina gamla fimpar till handlaren när denne köper nya cigaretter.
Cigarettpaketen kan utformas så att det finns ett genomskinligt fack att lägga
de gamla fimparna i där det enkelt går att räkna dessa så att antalet stämmer
med det antal cigaretter som från början fanns i paketet. Rökaren får sedan
köpa motsvarande antal cigaretter. Handlaren lämnar sedan dessa fimppaket vidare
till tillverkaren eller någon som denne hänvisar till för en miljövänlig destruktion
som staten har godkänt och kontrollerar.

Låter det
krångligt. Kanske, men varför ska vi acceptera denna typ av miljöförstöring när
vi anstränger oss på så många andra områden med att försöka ta omhand miljöfarligt
avfall för att detta inte ska hamna i naturen. Mycket annat miljöfarligt avfall
har ju dessutom fyllt en nyttig funktion för oss människor innan det blev
miljöfarligt avfall. Cigarettfimpar är ju tvärt om en rest efter en produkt som
inte fyller någon som helst nyttig funktion i samhället, snarare tvärt om. Samhällets
intresse, om vi nu inte kan förbjuda tobaksrökning helt och hållet, måste vara
att produkten skadar så få oskyldiga som möjligt och då gäller det att även begränsa
skadeverkningarna från dess giftiga restprodukt förutom från själva röken.