Häromkvällen satt jag och diskuterade skillnader mellan pojkar och
flickor med min äldsta dotter, som är 15 år. Att hitta mer generella skillnader
mellan killar och tjejer är inte helt enkelt och man faller lätt tillbaka på generaliseringar
med utgångspunkt i små och icke representativa urval. Men med risk för detta
ska jag försöka beskriva en skillnad jag ser utifrån främst egna erfarenheter
och observationer från min närmaste omgivning. Denna omgivning är framförallt
mina båda äldsta barn (båda är flickor), deras kompisar och vänners barn.

Mina döttrar ägnar sig på fritiden i stor utsträckning åt kulturella
aktiviteter. De sjunger i kör, går i musikskola och lär sig spela
musikinstrument, dansar, går musikalkurser, cirkuskurser, skrivarkurser, tekningskurser
med mera. Det som är genomgående för alla dessa aktiviteter är att det nästan
enbart är tjejer som ägnar sig åt dessa sysselsättningar. Tjejerna är även de som i
större utsträckning vågar ”ta för sig” inom dessa områden. Det är tjejer
som exempelvis vågar sjunger solopartier i körerna. De få killar som är med i
körerna står och trycker längst bak och hörs inte så mycket när det gäller
själva sången.

Vad gör då alla killar? De ägnar sig åt idrott och spelar dataspel. De idrotter
de ägnar sig åt är de där man på ett objektivt sätt kan mäta, väga eller räkna
fram värdet av prestationen. Antal vunna matcher eller antal gjorda mål i
fotboll, antal centimeter man hoppar i längd, antal träffar i boxning, antal vunna
set i tennis och så vidare. Samma sak gäller inom dataspelsvärlden, här kan man
se hur många poäng man fått. Det viktiga är att kunna utse en vinnare på ett
objektivt och mätbart sätt. Här handlar det inte om hur man har utfört prestationen utan att man har utfört prestationen. De mer kulturella aktiviteterna som
tjejer oftare ägnar sig åt handlar om hur man sjunger, hur man har tecknar, hur
man har skriver. Den som utfört prestationen blir bedömd utifrån vad denne gjort,
inom prestationsidrotter och spel blir man bedömd utifrån att man gjort något
bättre än någon annan.

Vad säger då detta? Ja min teori är att tjejer i större utsträckning vågar
stå på scenen och visa upp sig och ta risker genom att det man visar upp är
något mer personligt. Att sjunga solo inför en publik är väldigt
självutlämnande. Man måste göra det bra här och nu. Man får ingen andra chans
(vid det tillfället). Syftet är att göra det bra inför andra. Andra värderar utifrån
prestationen. Men bra eller dåligt här är oftast inget objektivt utan är en
värdering publiken gör utifrån olika subjektiva parametrar.

Ingen kräver däremot att du ska lyckas med alla passningar i en fotbollsmatch,
bara du lyckas ibland och att laget vinner. De flesta skotten går inte i mål och
om ditt lag förlorar matchen så är det oftast inte enbart på dig som detta
beror på. Om du förlorar en tennismatch så mötte du en bättre spelare, eller du
hade en dålig dag. Men det kommer en ny match i morgon. Det spelar heller ingen
roll om du själv spelar dåligt så länge din motståndare spelar ännu sämre och
du vinner matchen och att ”kämpa väl” kommer man långt med. Inom
kulturyttringar mäter man inte prestationen på samma sätt. Där är det den som
utför aktiviteten som står i centrum och denne jämförs oftast inte direkt med
någon annan. Här räcker det oftast inte att ”kämpa väl”.

Varför verkar då tjejer och killar ha olika sätt att se på prestationer?
Ja, jag tror inte på någon biologisk eller genetisk förklaring till detta. Jag
tror på någon typ av social förklaring. Hur vet jag inte (vilket per automatik
inte behöver innebär att det handlar om genitik). Det jag tycker är intressant
är varför det är det mer tävlingsinriktade spåret, killarnas, som har vunnit
företräde i samhället. Att normen är konkurens i stället för att kommunicera,
diskutera och förstå att världen är komplex. Flickornas strategi borde vara en
bättre och mer funktionell strategi för ett skapa ett harmoniskt samhälle.