I
går fick Therese Johaug slutligen sin dom fastställd i det
långdragna fallet med hennes positiva dopningstest i våras.
Idrottens skiljenämnd CAS fastställde domen till 18 månaders
avstängning, vilket innebär att hon inte kan delta i OS i
Pyeongchang våren 2018. I Norge menar man att detta är en orättvis
och politiskt motiverad dom och Johaug storgrät vid presskonferensen
och bedyrade sin oskuld. Rent objektivt sett och enligt gällande
regelverk är det dock glasklart att hon måste betraktas som
skyldig. Det går inte att skylla på att man fått en läppsalva av
sin läkare som visat sig innehålla en anabol steroid. Idrottsmän
är alltid ansvariga för vad de stoppar i sig.

Det
intressanta här tycker jag är att så många i både Sverige och
Norge helt okritiskt köper Johaugs förklaring. Många anser (dock
inte i Norge) att hon i sak är skyldig och att avstängningen är
korrekt, men man tror på hennes förklaring. Man tror på att hon
inte medvetet fuskat.

Företrädare
för skidsporten i Finland och Polen köper dock inte denna
förklaring. Där pratar man i stället om medveten dopning, och
detta är i sig ingen helt orimlig tanke. Johaug hade en mycket
liten mängd steroid i kroppen vid testtillfället men hon hade å
andra sidan inte blivit testad på länge, kommer inte ihåg hur lång
tid men jag tror att det handlade om något år. Hon skulle mycket
väl ha kunnat dopat sig under lång tid men slutat med detta inför
dopningstestet. Ingen verkar ha undersökt varför det var så långt
mellanrum mellan hennes provtagningar. Vi har sett systematiskt mygel
med dopning och dopningstester i andra länder så varför skulle
detta inte kunna förekomma i Norge? Varför ska vi betrakta Norge
som stående över alla misstankar? Köper vi sedan Johaugs
förklaring på grund av hennes tårar och för att hon är en söt
tjej? Har hon lyckats manipulera oss? Hon som är så ledsen, sårbar
och söt kan ju inte vara skyldig… Men i sak finns det inga bevis
för att hon inte medvetet dopat sig, bara hennes egna uttalanden
(det vill säga den anklagades) och läkarens. Hon har för övrigt i
intervjuer tidigare sagt att hon alltid är noga med att granskar
allt som hon stoppar i sig av rädsla för att få i sig
dopningsklassade substanser och på förpackningen till den aktuella
salvan fanns en tydlig varning som svårligen kunde missas om att den
innehöll ett dopningsklassat ämne. Jag undrar hur vi hade bedömt
en ungersk kvinnlig kulstöterska i samma situation… Troligtvis
skulle många ha gapskrattat och sett det som självklart att hon
dopat sig medvetet.

Men
även om hon nu pratar sanning och bara har varit extremt klantig så
kan hennes tårar fylla en ack så viktig roll för henne. Hon kämpar
för att inte missta fler sponsorer. Hon har redan tappat sin
huvudsponsor. Ingen sponsor vill bli förknippad med en fuskare men
genom sina tårar och sina bedyranden om sin oskuld och att det är
så synd om henne så hoppas hon kunna motverka bilden av sig som
fuskare och i stället bli sedd som ett offer. Därmed kanske hon kan
få behålla några sponsorer. Här handlar här om stora pengar.

Men
vilket som, så tycker jag att hennes presskonferenser med sprutande
tårar och snyftande bedyrande av sin oskuld är osmakliga. Jag
upplever mig utsatt för ett försök till manipulation. För
rimligtvis, om hon är en normalt begåvad människa vilket jag tror
att hon är, så förstå hon ju att i enlighet med gällande
regelverk och praxis så bör hon betraktas som skyldig och därmed
straffas. Allt annat vore orimligt och skulle väcka ett ramaskri i
idrottsvärlden. Därför känns hennes uppspel som så falska och
manipulativt.

Det
är dock skönt att hon nu fick en kännbar avstängning till sist,
ett rimligt straff med tanke på bevisläget.

Leave a Reply