Bakgrund

Våren 2018 beskrevs det i media att mordet på Olof Palme var löst! Lösningen fanns publicerad i tidskriften Filter. Jag gick på detta och tog en onlineprenumeration på tidningen och satt mig att läsa. Min besvikelse blev dock oerhörd, de nya uppgifter som man menade var de sista pusselbitarna som gjorde lösningen komplett var att en tidigare i utredningen avfärdad person hade umgåtts i kretsar av personer som inte gillade Palme och att han hade en bekant som samlade på vapen. Det var allt… Eftersom vapensamlaren hade sina vapen noggrant inlåsta så måste även denne varit inblandad. Hela teorin bygger på spekulationer, vaga indicer, selektiva tolkningar och bortseende från det som kan tala mot. Det finns inte något som konkret pekar ut personen. Båda de utpekade personerna är dessutom döda och kan inte försvara sig.

Jag kände mig lurad. Det kändes nästan som en scam, ett sätt att lura till sig nya prenumeranter och jag skrev detta till chefsredaktören på tidskriften. Han svarade och höll självklart inte med mig. Jag tänkte dock att detta var så vagt och snurrigt att det nog snabbt skulle falla i glömska. Men där bedrog jag mig. Teorin resulterade i en bok som sedan låg till grund för chefsåklagaren i Palmemålets avslutningshypotes några år senare och nu till grund för en TV-serie. Om Palmeåklagarens utpekande har jag skrivit om tidigare på denna blogg.

Det positiva med att jag kände mig lurad var dock att jag själv på allvar började fundera kring hur Palmemordet kan ha gått till. Detta resulterade i ett PM som jag skickade till Filter, Palmeåklagaren och några kvällstidningar under sommaren 2018. Mitt PM ligger på min hemsida. De enda reaktionerna jag fick var från Filters chefredaktör som avfärdade min teori samt en kort passus i den efterkommande boken som indirekt avfärdade min teori som för komplicerad. I min version till chefsåklagaren lade jag även till några konkreta utredningsförslag. Detta var dock för tre och ett halvt år och mycket har nu efter detta hänt. Men i nästa inlägg lägger jag in hela min teori.  

——————————————————————————————————————

2018-06-07

Mordet på Olof Palme – det perfekta brottet?

Inledning

Den 28 februari 1986, sent på kvällen, mördades Sveriges statsminister Olof Palme i centrala Stockholm. Även hans fru Lisbeth skadades av gärningsmannen. I juni 2018, det vill säga över 32 år senare, har vi fortfarande ingen aning om vem eller vilka som ligger bakom brotten, trots att händelsen resulterat i den största brottsutredningen i Sverige någonsin tillika en av de största i världen. Det är som om en vålnad med ett dödligt uppdrag ett kort ögonblick materialiserades för att efter fullbordat värv åter försvinna tillbaka in i en annan dimension, efterlämnande sig en död och en skadad person samt två deformerade pistolkulor. En vålnad som ingen riktigt kan beskriva trots att relativt många såg den.

Nu tror jag dock inte på vålnader som materialiseras ur alternativa skuggvärldar utan på mördare av kött och blod och i det följande ska jag beskriva vad jag tror ”vålnaden” var för något och hur mordet gick till. Min hypotes utgår inte ifrån vem som begick mordet men leder fram till en hypotes om var man bör söka efter mördaren, dock utan att peka ut specifika individer. De flesta hypoteser och teorier som florerat under åren har tagit som utgångspunkt i att peka ut en specifik gärningsman (eller gärningsmän) och därefter försökt knyta denne eller dessa till platsen och själva händelsen. Min utgångspunkt är den motsatta, att utgå ifrån händelsen. Jag börjar dock med att beskriva varför jag avfärdar hypotesen om en ensam gärningsman som utfört handlingen utifrån ett hatmotiv.

En ensam gärningsman med ett hatmotiv

Vid tidpunkten för mordet fanns det många personer som tyckte mycket illa om, eller till och med hatade, Olof Palme. Min utgångspunkt är dock att det var mycket få av dessa som kunde tänka sig att gå så långt som till att mörda honom. De flesta människor är helt enkelt inte beredda mörda en annan människa, oavsett hur mycket man ogillar eller hatar denne.

Antalet personer som skulle ha kunnat tänka sig att mörda Olof Palme utifrån ett hatmotiv och som sedan verkligen skulle ha gjort ”slag i saken” om tillfälle uppstått, var vid mordtillfället troligen mycket få. Här handlar det dessutom om en hatfull person som skulle ha utfört brottet på ett rationellt och planerat sätt; avvakta i nästan två timmar på rätt tillfälle, följa efter offret som en skugga (som ingen ser) till lämplig plats, skjuta två skott och försvinna. Brott som bygger på hat utförs oftast inte planerat på detta sätt utan utifrån stundens ingivelse och i interaktion med offret. En full och påtänd person skulle ha hoppat på Palme vid första bästa tillfälle…

Men bortsett från att en person som drivs av hat mot en annan troligtvis inte skulle begått mordet på det sätt som det utfördes på finns ytterligare ett stort problem med denna typ av hypotes. Man förlitar sig på slumpen. Att en av dessa ytterst fåtaliga möjliga gärningsmän med den i detta fall rätta profil av en tillfällighet skulle ha träffat på Palme på gatan denna kalla vinterkväll och dessutom ha haft tillgång till ett vapen och ammunition är så osannolik att det är häpnadsväckande att detta kunde komma att bli polisens huvudhypotes. Detta innebär dock självfallet inte att denna typ av scenarier kan uteslutas, osannolika saker händer hela tiden, men eftersom hypotesen har så många svagheter och brister borde polisen i större utsträckning ha koncentrerat sig på mer troliga hypoteser.   

Hypotesen

Min hypotes tar sin grund i att ”vålnaden” som träder fram på Tunnelgatan inte är en vålnad utan att det vi ser är det enda ”publika” inslaget av ett mycket välplanerat och skickligt genomfört mord utfört av kompetenta och mycket diskreta gärningsmän.  

Med utgångspunkt i att mordet inte begåtts av en ensam gärningsman som av en slump träffat Palme på gatan finns det tre kritiska moment i samband med mordet som måste förklaras:

Min hypotes utgår ifrån att lösningen på dessa tre frågor, tillsammans med det faktum att gärningsmannen ännu inte gripits, sammantaget tyder på att brottet var planerat och begicks av en grupp gärningsmän.

1 – Hur visste gärningsmannen att paret Palme skulle gå på bio denna kväll utan personskydd?

Om gärningsmannen inte träffat på paret Palme av en slump måste denne antingen ha vetat om att paret skulle besöka just denna biograf under denna kväll eller så har gärningsmannen följt efter paret från deras hem i Gamla stan.

Få personer visste om att paret Palme skulle gå på bio på kvällen. Kunskapen kan ha funnits på Säpo men gjorde det troligtvis inte. Säpo lämnade paret i deras hem utifrån tron om att de inte skulle lämna lägenheten under kvällen. Om de vetat om att paret skulle gå på bio så skulle troligen Säpo ha tillsett att de haft personskydd.

Gärningsmannen kan ha fått kunskap om planen genom att lyssna av deras telefon och snappat upp parets plan när de pratade med sonen Mårten Palme. Hur enkelt det var att vid denna tidpunkt avlyssna en telefon, dessutom Sveriges stadsministers telefon, vet jag inte men jag utgår ifrån att polisen noggrant undersökt detta. Avlyssningen måste dessutom ha genomförts på ett sätt som inte blandade in andra personer än gärningsmännen.

Den förklaring som jag finner mest trolig är att paret stått under bevakning under en tid av en grupp gärningsmän som haft tillgång till en lägenhet eller lokal där de haft uppsikt över paret Palmes port och lägenhet. När de såg att paret lämnade sitt hem följde någon eller några efter. Att ingen verkar ha observerat någon förföljare när paret förflyttade sig från hemmet till biografen tyder på att förföljaren eller förföljarna hade spaning som del i sin profession. Gärningsmännen hade sedan gott om tid på sig att planera mordet under tiden som filmen pågick.

2 – Hur visste gärningsmännen att paret Palme skull promenera hem från bion denna kalla vinterkväll?

Detta kunde gärningsmännen inte veta och de var förmodligen inte säkra på att kunna genomföra mordet just denna kväll. Troligen hade de inväntat rätt tillfälle under en tid och att alla pusselbitar skulle falla på plats just denna kväll visste de inte i förväg. Gärningsmännen hade förmodligen övervakat och följt efter Olof Palme under en tid utan att rätt tillfälle yppat sig.

3 – Hur visste gärningsmännen att paret skulle korsa Sveavägen?

Min hypotes är att det fanns åtminstone två beväpnade attentatsmän, en på var sida om Sveavägen. Hade det bara varit en attentatsman så hade denne varit tvungen att gå före paret och anpassa sig efter deras promenadväg vilket skulle kunna innebära en risk att i efterhand bli ihågkommit av vittnen. I stället så är min hypotes att gärningsmännen inväntade Palme med fru på lämpliga platser på båda sidor av Sveavägen. Det kan även ha funnits en gärningsman utplacerad i tunnelbanan i det fall som paret skulle valt detta alternativ att ta sig hem på och/eller utanför lägenheten i Gamla stan. Att paret var ute på stan utan personskydd kan inte ha inträffat särskilt ofta så när nu detta inträffade kan man tänka sig att gärningsmännen försökte maximera sina chanser att genomföra mordet.   

Reträttvägen var troligen noggrant planerad. En eller flera bilar med förare eller kanske en eller flera bilar som gärningsmännen hade nycklar till stod parkerad på lämplig eller lämpliga platser för att möjliggöra för gärningsmännen att snabbt kunna lämna staden efter mordet alternativt lämna sina vapen till en chaufför som körde ut vapnen ur staden för destruktion. Det fanns troligen en plan för vad som skulle ske med vapnen. Kanske hade man tillgång till en verkstad där man kunde sågade upp vapnen i småbitar eller smälta ner dem. Att gå ner i tunnelbanan eller gå omkring på stan med ett mordvapen i fickan måste ha setts som riskabelt.  De kunde ju inte utgå ifrån att polisen så totalt skulle misslyckas med att sätta igång jakten på mördaren direkt efter mordet. Troligen så lämnade samtliga inblandade, tillsammans med vapnen, Stockholm lugnt och diskret i enlighet med en plan direkt efter mordet.

Slutsatser om gärningsmännen utifrån ovanstående hypotes

Utifrån ovanstående hypotes om hur mordet utfördes kan man dra sex slutsatser om gärningsmännen:

• Det handlar om en grupp av gärningsmän. En enskild person kan knappast både hållit uppsikt över Palme och genomfört mordet på det sätt som det utfördes.
• Åtminstone några av gärningsmännen var mycket kompetenta spanare.
• Gärningsmännen har haft uppsikt över paret Palmes hem under en tid. För detta ändamål har de haft tillgång till en lägenhet eller lokal med uppsikt över parets lägenhet och port. Att hålla uppsikt genom att vara ute på gatan under en längre tid hade troligen varit både svårt och komplicerat samt inneburit att någon i efterhand kunde ha kommit ihåg detta. Kvällar vintertid är det få personer som rör sig ute på gatan och det torde ha varit mycket kallt att spana utomhus mordkvällen. 
• Gärningsmännen har haft tillgång till ospårbara vapen. Vapnen kan ha blivit stulna från kriminella eller inköpta utomlands. Vapnen har troligen inte införskaffats i närtid till mordet och har införskaffats på ett sätt som gjort att de inte går att sätta i samband med mordet.
• Gärningsmännen var mycket kompetenta och målmedvetna när de begick brottet och hade planerat det under en längre tid. Gärningsmännen var och är troligen en mycket sammansvetsad grupp som kände varandra väl före mordet och som litar fullkomligt på varandra.
• Gärningsmännen är troligen inte kända som Palmehatare och har inte utmärkt sig på något annat sätt, vare sig före mordet eller efter. De har agerat mycket diskret både före och efter mordet och har aldrig kopplats till händelsen på något sätt.

De båda sista slutsatserna drar jag på utifrån att gärningsmännen ännu inte gripits.

Gärningsmännen

Den profil som passar in på gärningsmännen är antingen poliser eller militärer.  Gärningsmännen måste vara både kalla och beräknande, bra på att planera, ha uthållighet samt duktiga på att spana och på att hantera skjutvapen. Mördaren har troligen inte dödat tidigare. Att denne endast sköt två skott kan tyda på att han hamnade i ett chocktillstånd av den kraftiga och troligen ekande knallen av skotten. Att mördaren sköt Palme i ryggen kan även tyda på att denne inte var en erfaren attentatsman. För att vara säker på en dödlig utgång så borde gärningsmannen skjutit offret i huvudet. Att gärningsmannen valde att skjuta offret i ryggen kan tyda på att denne blivit nervös och skakig och därför valde att skjuta Palme i ryggen som är en betydligt större träffyta. Huvudet blev ett för osäkert mål i denna situation för gärningsmannen. Hade det handlat om en van gärningsman så hade denne troligen även skjutit ytterligare ett skott mot Palme för att säkerställa att denne var död. En erfaren gärningsman hade heller inte lämnat ett vittne, Lisbeth Palme, vid liv. Gärningsmannen verkar även, enligt vittnesuppgifter, ha stått kvar en kort stund efter skotten. Även detta kan tyda på att han hamnat i ett chocktillstånd, personen i fråga hade ju just skjutit Sveriges statsminister.

Mördarens flyktväg uppför trappen var troligen planerad. Genom denna flyktväg hade gärningsmannen en bra uppsikt över eventuella förföljare och skulle i nödfall kunna skjuta ett hot längre ner i trappan. Språngmarschen uppför trappan tyder på att gärningsmannen hade en relativt bra kondition. Flyktbilen stod troligen på en lämpligt relativt dold plats en bit från trappan. Flyktbilen kan ha stått på en plats dit även andre potentiella skyttar relativt enkelt och diskret kunde ta sig. 

Motivet

Min utgångspunkt om motiv för mordet är som tidigare beskrivits att det inte handlade om hat mot Olof Palme. Min utgångspunkt är även att det inte handlar om ett ”internationellt” motiv. Även om Palme väckte starka reaktioner utomlands för sina uttalanden och för den internationella politik som den svenska regeringen med Palme i spetsen vid denna tidpunkt förde, så var detta knappast av en så stor vikt att en internationell aktör skulle motiveras att döda honom. Ingen skulle helt enkelt få en så stor fördel eller nytta av hans frånfälle att detta i sig skulle uppväga de risker ett mord på honom innebar.  

Min hypotes är att motivet är nationellt och att mordet begåtts av personer som drivits av uppfattningen att Palme var ett allvarligt säkerhetshot mot Sverige, troligen genom att han misstänktes agera för Sovjetunionens räkning, något som diskuterades allmänt vid tiden för mordet. Ytterligare fyra år med Palme som stadsminister uppfattades innebära en risk för oåterkalleliga skador för Sverige. Den sammansvetsade gruppen av gärningsmän ansåg sig troligen ha “säker” kunskap om Palmes koppling till Sovjet som vi vanliga medborgare inte hade tillgång till. Jag tror att gärningsmännen såg sig och fortfarande ser sig som nationens räddare. De resonerade, och resonerar säkert fortfarande, på samma sätt som idén om att om någon på 1920-talet vetat om Hitlers kommande illdåd så skulle det ha varit rätt och kanske till och med en skyldighet för denne att mörda honom för att ändar på historien så att säga i förväg. Breivik resonerade troligen på samma sätt när han mördade en stor del av Norges troliga socialdemokratiska framtida ledarskikt. Breivik såg dessa som ett framtida hot mot Norge och genom att mörda dessa ungdomar så menar han att något icke önskvärt har förhindrats att inträffa.

Även Palmes mördare, tro jag, lever i denna typ av föreställningsvärld. De förstår nog att de troligen aldrig kommer att få ett erkännande för sin gärning men lever med en föreställning om att de gjort något gott.

Gärningsmännen har varit och är mycket planerade och strukturerade. De utmärker sig inte på något sätt som kan göra dem misstänkta. Men just tanken på att de gjort något mycket gott kan innebära att gärningsmännen, eller någon av dem, tror och hoppas att de i framtiden, under sina liv eller efter, ändå kan komma att få ett erkännande för sin gärning. De hoppas kanske att det ska komma fram otvetydiga bevis på att Palme var en förrädare, att han var en sovjetisk agent. Inför en sådan eventuell situation är det möjligt att någon av gärningsmännen sparat något som denne då ska kunna använda för att bevisa sin delaktighet i mordet, kanske till och med att vapnet sparats på en ”säker” plats i stället för att ha förstörts.

Gruppen som utförde mordet är mycket sammansvetsad. Det skulle kunna handla om några barndomskompisar som senare i livet blivit poliser (eller militärer), om några som träffades på polisskolan (eller militärhögskolan) och som sedan hållit ihop eller en grupp som arbetat tillsammans under en längre tid. Individerna i gruppen har troligen gjort kriminella/omoraliska handlingar tillsammans tidigare. Dock inget som väckt någon större uppmärksamhet. Dessa handlingar har från början bidragit till att binda ihop och skapa lojalitet i gruppen. Individerna i gruppen har före mordet gått vidare till olika tjänster inom polisen eller det militära men fortsatt att hålla ihop. Några har specialiserat sig och blivit duktiga spanare. Med andra ord är individerna inte helt unga utan har troligen arbetat under ett antal år efter sina grundutbildningar.

Kanske var det så att gruppen träffades och någon slängde ur sig något av typ ”Har ni hör vad Palme gjort/sagt…” Därefter så började man diskutera och prata om Palme och rykten som fanns och kanske hade någon en bekant som hade några ”säker uppgift” om något skumt kring Palme. Någon uttryckte då kanske att ”någon borde skjuta den djävulen”. Efter detta möte så gick det sedan några veckor och medlemmarna gick och tänkte var och en för sig på Palmehotet. När de sedan åter träffades så utvecklade och diskuterade de sina tanken och idéer, men mer som en hypotetisk utmaning. Hur skulle man utföra ett mord. Sedan fortsatte planeringen, inte nödvändigtvis för att man egentligen tänkte genomföra brottet. Utmaningen i det hela kan ha varit en lika stor drivkraft i planeringen som själva huvudmotivet. En utmaning, att överlista systemet, men genom detta göra något ”gott” för samhället. Vid någon punkt bestämmer man sig för att försöka genomföra det man planerat men det blev troligen inte på allvar för samtliga förrän skotten avfyrats. Gärningsmännen har nog i efterhand upplevt en tillfredsställelse i att ha lyckats så väl. Ingen har varit i närheten av att avslöja dom. Men det kan finnas någon av dem som tvivlat och har mått dåligt, som kanske till och  med tagit sitt liv …

För att undvika att dra uppmärksamhet till sig så umgås individerna inte mycket privat men träffas troligen fortfarande ibland för att fira ”segern”. Personerna är mycket säkerhetsmedvetna.  

Avslutning

Den hypotes som jag här framlägger bygger på en rad antaganden och är spekulativt, detta är jag fullt medveten om. Delarna i hypotesen är heller inte helt nya. Mitt sätt att resonera, att utgå ifrån vad man de facto vet (som en normal polisutredning) och inte börja bakvägen med att utse en gärningsperson eller grupp som man sedan försöker knyta till brottet, borde dock ha varit den gängse metoden från början av utredningen men blev det tyvärr inte. Jag ser dock denna hypotes som ett möjligt tillvägagångssätt, mer trolig än de flesta andra hypoteser som finns om mordet som jag sett. Ett första viktigt steg är dock att diskutera logiken i den gängse teorin om att mordet begåtts av en ensam gärningsman utifrån ett hat mot Palme. Detta ser jag som tidigare beskrivits som en orimlig hypotes och något som för utredningen på villovägar.

Jag tror att mordet kommer att klaras upp och att lösningen kommer att skaka om oss och vår syn på Sverige.