Ibland tar det ett tag tills polletten trillar ner. Jag har ända sedan jag läste Borgnäs bok haft svårt att förstå hur en etablerad och i vanliga fall duktig journalist tillåter sig att släppa en så undermålig bok. Resonemangen han för i boken hänger inte ihop och slutsatserna är ologiska.  Borgnäs snöar även in på detaljer som inte tycks leda någonstans. Men så helt plötsligt stod det klart för mig vilken slutsats Borgnäs vill leda mig fram till, utan att själv behöva uttrycka den. Hans grundhypotes är att Lisbeth Palme var inblandad i mordet, inte att hon bara visste vem mördaren är.

Han framför minst fem argument för detta utan att själv sätta ihop dessa till ett utpekande. Detta överlåter han åt läsaren. Det tyngsta argumentet för hypotesen är Lisbeths påstådda lögner om själva mordtillfället. Borgnäs hävdar här att hon visste vem mördaren är. Denna slutsats drar han utifrån att paret, enligt ett av vittnena, haft sällskap med mördaren innan mordet. Detta förnekar Lisbeth vilket leder Borgnäs till slutsatsen att hon ljuger.    

Det är dock orimligt att anta att mördaren skulle ha låtit Lisbeth leva om hon känt igen denne. Borgnäs menar att förklaringen här är att hon hade mycket starka skäl att tiga om mördarens identitet och att denne visste om detta och därför lät henne leva. Det enda rimliga motiv där mördaren i princip kan vara helt säker på att Lisbeth inte ska avslöja denne är att hon själv är inblandad i mordet. Detta nämnder inte Borgnäs men torde vara det motiv han har i åtanke, annars blir hans resonemang i denna del ohållbar. Borgnäs gör sedan stor sak i att det var Lisbeth som inte ville att sonen och dennes flickvän skulle följa med dem hem på te och att det var hon som ville gå över gatan mot mordplatsen och titta i ett släckt skyltfönster, trots att detta blev en omväg på deras väg hem mot gamla stan. Hon låter inte heller någon undersöka hennes skottskada och hon vägrar att tala med någon annan än personal från Säpo.

Borgnäs hypotes är med andra ord att Lisbeth berättat för någon vid Säpo om det stundande biobesöket. Hon fick i uppdrag att leda Olof mot mordplatsen efter biobesöket. Där träffade de en person från Säpo som de båda kände, kanske en av deras livvakter. Denne sköt Olof och ett skott mot Lisbeth, mer för syns skull, när de kommit fram till den utvalda platsen. Att hon ropade efter mördaren ”vad gör du” eller liknande kan vara med anledning av att hon var nära att själv träffas, vilket inte var en del av planen. Av någon anledning vill hon inte visa upp sin skottskada. Det kanske i själva verket inte fanns någon skottskada? Hon ville sedan bara prata med personal från Säpo. Kanske var någon av de som hon pratade med på sjukhuset mördaren? Det finns säkert fler utlagda ledtrådar mot hypotesen i texten som jag här missat. Om man läser in denna hypotes i Borgnäs text så blir hans resonemang mer logiska. Han vill dock inte själv uttrycka hypotesen utan låter läsaren själv dra slutsatsen efter snyggt utplanterade ledtrådar.  I sak är dock detta ett luftslott som man måste vara extremt konspiratoriskt lagd för att ta på allvar. Hypotesen saknar helt substans